Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmannens lätta redskap. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Sigurd, Erixon
käppens bindsle är trätt. En dylik ring är ganska vanlig just inom det
ovan angivna kontinentala utbredningsområdet för den symmetriska
bindningen. Man kan således i detta fall tydligt följa en import, som
synes ha gått över Kalmar. Överhuvud beror den jämnsmala
käppformen likaväl som den symmetriska bindningen på kontinentala
förbindelser.
I södra och mellersta Skåne och södra Halland är bindningen dock
åter osymmetrisk, bild 17: 10. En i handvalens topp inslagen, kraftig
spik med stort huvud är stucken genom ett flerdubbelt läderband,
som bildar en ögla, i vilken en rem från slagvalen är trädd. Remfästet
på slagvalen består av ett eller ett par kraftiga hak, en ränna eller också
ett eller ett par hål tvärs igenom, bild 17: 9. Det senare är nästan
alldeles den slagform, som synes vara allmännast i Danmark. Denna
dansk-skånska typ torde vara släkt med den relativt sena grupp
sla-gor, som ha tränagel, spik eller ring i handvalens topp i Schweiz, norra
Italien och Tyskland och som kanske liksom den förra har något
samband med den i norra Finland och Ryssland ända ner i Galizien typiska
slagan med bandet insatt i ett hål i handvalens topp.
Förutom på egna iakttagelser i fältet och i in- och utländska museer samt på välvilligt
meddelade uppgifter av ett stort antal personer, uppräknade i förordet, har författaren
begagnat sig av bland annat följande litteratur:
Andree, R.: Braunschweiger Volkskunde. 1896.
Bielenstein: Holzbauten und Holzgeräte der Letten I—II.
Bruun, Daniel: Fortidsminder og Nutidshjem paa Island, Köpenhamn 1897.
Enquétes du Musée de la Vie Walonne, Liège (spec. 1925).
Grotenfelt: Det primitiva jordbrukets metoder i Finland.
Haberlandt, Arthur: Buschans Illustrierte Völkerkunde II, Europa. Stuttgart 1926.
Hahn, Eduard: Zwei Erntegeräte aus Tirol, i Zeitschrift für Ethnologie 1914.
Heyne, Moritz: Das deutsche Nahrungswesen. Leipzig 1901.
Jekyll, Getrude: Old West Surrey, London 1904.
Jungner, Hugo: Gudinnan Frigg och Als härad.
Kruger, Fritz: Die nordwestiberische Volkskultur, Wörter und Sachen.
Lithberg, Nils: Den ostsvenska sädesskäran, i Fataburen 1930.
Manninen, L.: Führer durch die Ethnographischen Sammlungen, Estnisches Nationalmuseum,
Dorpat.
Meyer-Lübke: Zur Geschichte der Dreschgeräte, Wörter und Sachen I.
Moszyriski, Kazimierz: Kultura ludowa slowian, Krakow 1929.
Rau, L. v.: Mähenwerkzeuge, Zeitschrift für Ethnologie 1890.
Sirelius, U. T.: Suomen kansanomaista kultturia. I. Helsingfors 1919.
Väclavtc, Ant.: Luhacovské ZalesL 1930.
Virchow, R.: Mähenwerkzeuge mit abgepasstem Handgriff, i Zeitschrift für Ethnologie 18 89.
Zelenin, Dmitrij: Russische (ostslavische) Volkskunde, Berlin 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
