Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notdragning. Av Ernst Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17(3
Ernst Klein
Bild Notdragning vid Mauritsberg i Bråviken på 1890-talet.
Notdragning på öppet vatten kräver aldrig så stor arbetsstyrka som
isnot och är därför icke av samma intresse ur folklivssynpunkt.
Därför skola vi gå förbi denna del av ämnet och i stället ägna litet mera
uppmärksamhet åt »Respublica glacialis» sådan den ännu i våra dagar
lever och florerar i svenska bygder, om också med minskad ekonomisk
betydelse och i försvagad form.
Sällan äger en bonde en hel stornot. Inte för att anskaffningen
skulle vara oöverkomlig, men ett sådant redskaps underhåll kräver
mer arbete, än ett hushåll i regel hinner med. Det är inte nog med, att
den en gång skall »bindas fram» och »bos», d. v. s. förses med
kantrep, ))tälnar», med flöten, sänken, dragrep, »tögar» och annat. Under
användningen slits den ständigt genom att den fastnar i ris eller
stenar och nötes hårt vid uppdragningen, och reparationen är ett
arbete, som bäst fördelas på många händer. Dessutom har en bonde
inte folk till att sköta noten, ty är den av den större sorten, kräver
dess användning betydande arbetskraft, som vi snart skola se. Det är
då ur alla synpunkter lämpligare, att det stora redskapet äges och
skötes gemensamt av ett flertal hushåll, av vilka vart och ett svarar
för iståndhållandet av var sin del och för uppställandet av en mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
