Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondens bädd. Av Emelie v. Walterstorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3<d 6 Emelie von Walter stor ff
i äldre tid utan i första rummet vanan — så som förfäderna haft det,
ville man själv ha det, ända tills en ny tid kom med helt förändrade
sedvänjor. Mycket av det, som hörde till heminredningen förr, ter sig
tvärtom för vår tid som en ouppnåelig lyx, t. ex. alla de i rika mönster
och skimrande färger framställda handvävda och broderade täckena,
bänkdynorna, örngottsvaren, handklädena och hänglakanen.
Att numera i bild visa, hur de här beskrivna bäddarna sett ut, möter
svårigheter, men kulturkonservatismen kommer även i detta fall
forskaren till hjälp, och på vissa håll ha de gamla vanorna levat kvar.
Bland de här meddelade bilderna visar n:r i en primitiv bädd på en
sängbänk från ett härjedalskt eldhus, »störris», i Ljusnedalen. Stockar
omsluta på tre sidor bädden, som består av myrstarr, däröver ett
säng-tjäll av randig trasväv och kudde av ludet kalvskinn med renhår i.
Täcke saknas men har förmodligen varit en fäll. I motsatta hörnet
av samma bänk finns en liknande bädd. Från eldstaden mitt på
jordgolvet ringlar röken sig upp genom öppningen i taket och driver
myggen på flykten. Säkert har vilan här varit god trots torftigheten.
I Malungs socken ha mycket ålderdomliga tvillingsängar kvarlevat,
bild 2 och 3, som bl. a. uppvisa den intressanta detaljen, att en stång
under taket mellan sängarna inbjuder till att efter vikingatidens sed
hänga upp en vävnad eller ett skinn. På bild z har ett handkläde med
flätning hängts på denna stång ovanför den låga brädvägg som skiljer
de båda sängarnas huvudgärder åt. Lakan och kuddar äro av ludet
kalvskinn, täckena fårfällar, vi se här således en utpräglad
skinnbädd-ning. Även den närmaste sängen på bild 3 är bäddad med
kalvskinnslakan och fårfäll, ovanpå den senare ett täcke vävt i »Malungsflock)).
Den enkla Härjedalssängen på bild 4 med sitt ståtliga bildvävda täcke
av norsk typ har även den på gaveln en rundstång avsedd för en
prydnadsvävnad eller kanske helt enkelt för att hänga kläderna på.
En normal och fordom vanlig bädd visar ståndsängen, bild 6, med
sin fårskinnsfäll klädd med fälltäcke och två kuddar med broderade
huvor. Av ungefär liknande slag är den västmanländska bädden, bild 5.
De fyra inbyggda sängarna å bild 7 äro fördragna med var sin odelade
förlåt, hängande i öglor av vadmalsremsor eller mönstervävda band
över käppar; i ett fall är käppen trädd genom dragsko. Den skånska
praktsängen på bild 9 är utstyrd med mångfärgat röllakanstäcke,
broderat örngottsvar och lakan. Från taket nedhänger ett med ullgarner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
