Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eldhus. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ELDHUS
Av SIGURD ERIXON
»Sagorna lefva ännu, men Sturleson är ej kommen
att dem knyta ihop som en krans isklockor på Island.
Tiden vänder alltmer sin håg från fädernesagan,
lyssnar till nutids sorl och oroliga sqvallret för dagen.»
De tegnérska orden ringde mig i öronen, när jag en
högsommardag 1915 uppe i Älvdalen i Dalarna såg en fäbodvall, där jag
för första gången stod inför verkliga, bebodda eldhus. Redan ordet
eldhus var ju bestickande. Det gav som en försmak av sagoålder och
forntidsmänniskor. När vi kunde skönja något närmare den ljusa röjningen
högt uppe på en åssluttning, som skulle vara den gamla fäboden, syntes
en mängd gråsvarta fläckar på vallens gröna bädd. Det var
byggnaderna, och där skulle eldhusen befinna sig. Vi gingo närmare. Husen
växte och blevo tydligare, men det var svårt att se mera i dem än
gamla, åldersbitna lador med slarviga vedtak och många skavanker.
Först på riktigt nära håll såg man, att det icke överallt var den vanliga
laduformen utan ett helt galleri av typer och varierande men
regelbundet återkommande grupperingar, och så var det något svart på en del
av taken, som tydde på, att det bodde människor under dem, fördolda
bakom fönsterlösa väggar. Vi stego in i ett av husen, men där var öde
och tomt, ehuru i ganska god ordning för den, som ville slå sig ner.
Vignettbilden, bild 1. Eldhus i Kolmarks fäbod, Älvdalens sn, Dalarna, 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
