Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Sjätte bandet (del XI & XII) / 42 (1929-1932) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eldhus. Av Sigurd Erixon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bild 11. Interiör av eldhus, »störhöis», dat. 1775. Ärteråsen, Ore sn, 1926.

de översta åsarna utan där huven vuxit ut till ett verkligt takparti,
skilt från det förra genom breda springor, genom vilka röken gick ut.
I sådana fall fanns det ryggås. Ibland har jag funnit, att takveden vid
behov kunnat skjutas upp och täppa till rökhålet som ett slags
primitivt spjäll. Detta senare förekom även 1765, att döma av bröderna
Gahns resedagbok.

Belysningen i eldhuset är svag. Genom rökhålet i taket tränger ej
mycket ljus. Det förstärkes dock i någon mån av i väggar och gavlar
upptagna fyrkantiga gluggar, i Älvdalen kallade »vindögon» eller
»glyrnur». De ha ibland en högst ålderdomlig form med snedfasade
väggar och äro ej sällan försedda med i väggarna infällda eller på
insidorna löpande skjutluckor. Annars fick man vid behov stoppa
igen dessa gluggar med en träklump eller vad som helst. De äro nog
lika mycket avsedda till rökhål som till ljusöppningar och tittgluggar.

När man inträder i ett gammalt eldhus, får man ofta kliva ner ett
par steg på en trappa, ty golvet brukar ofta ligga lägre än markytan
och golvet i svalen. I mitten av rummet är alltid eldstaden. Stundom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>