Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar I:s götiska rum. Av Georg Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Georg Svensson
uppförda nya tornspira, till vilken både Göthe och Axel Nyström d. ä.
utförde ritningarna, bild 12. Dess närmare tillkomsthistoria har
utretts av Martin Olsson i hans uppsats »Några ord om
Riddarholms-kyrkans järnspira och nygotikens genombrott i Sverige», publicerad i
»En bergsbok till Carl Sahlin» 1921.
Nygotikens pioniärer voro parkbyggnader, och stilen hade alltid sin
givna plats i slottsparkernas romantiska avkrokar. Vi skola nu se, hur
den småningom även i Sverige trädde fram ur dessa gömslen för att
bli en del av människornas dagliga omgivning. Innan vi vända oss till
de faktiska monumenten, göra vi klokt i att genombläddra Boijes förut
citerade magasin, denna känsliga barometer för vad som rörde sig
i tiden.
År 1818 innehåller tidskriften bland avbildningar av
empirinred-ningar och klassicistiska brunnar och monument även bilder av »ett
götiskt cottage» samt Steningemonumentet. 1820 avbildas »ett litet
kapell i en park», uppfört av trädstammar i något slags gotik, bild 13.
Textkommentaren är synnerligen belysande för det romantiska
tänkesättet: »Uti en avlägsen, mindre städad del av en Park skulle ett
sådant litet Kapell kanske icke förfela ett oväntat, angenämt intryck,
i synnerhet om det yttre av trädstammarna varav det är sammansatt
bär spår av ålder och tidens härjning, vilket det till hälften förfallna
halmtaket ännu mera förverkligar. Av samma skäl tyckes även en bild
på piedestalen böra saknas». I samma årgång förekommer även en
kombinerad bokhylla och sekretär, som är en hybrid mellan empire
och gotik. Att den antika smaken dock alltjämt förhärskar, framgår
av en artikel 1821, vari en jämförelse anställes mellan Rafaels S:t
Göran och draken och skulpturgruppen i Storkyrkan. Bernt Notkes
mästerverk kallas här »ett missfoster av god stil», och författaren
avslutar sin kritik med följande tirad: »Då man nu lägger härtill den
berättelsen, att när arbetet var färdigt skall mästaren av en Sturens
tjänare på Rådhuskällaren blifvit ihjelstucken med en daggert, på det
han icke något skönare beläte göra skulle; så må man i sanning
lyckönska vårt Fädernesland, att det ägt en Sergell, ännu har en Göthe,
Byström och Fogelberg men icke flera tjänare som Sturens; att smak
och stil bedömas rigtigare ehuru kanske icke med mera patriotisk eller
missförstådd ifver». I de närmast följande årgångarna är gotiken
mycket sparsamt företrädd, bl. a. dock genom en mjölkkammare till
vilken texten lyder: »Om en mjölkkammare behövs måste hon till sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
