Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om träden i folkets tro och sed. Av C. W. v. Sydow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 32
C. W. von Sydow
det inte skall taga någon skada på något sätt, och vakar därför noga
över trädet. Sålunda hörde jag en gammal torpare i Småland berätta
om hur hans bror som liten hade dragits genom en rönn, som spräckts
för ändamålet. Kuren hade lyckats, men fadern var sedan så rädd om
rönnen, för vissnade den, så måste pojken dö.
En gammal bonde i samma socken, Mistelås i Kronobergs län, såg
för omkring 60 år sen, då han varit ute och fiskat i sjön Rymmen, hur
man på Skyttebols ägor hade kluvit ett träd för att smöja ett barn
genom sprickan.11 Jag sökte upp trädet. Det var en stor bok. Under det
alla andra träd i hagen hade fällts, stod detta enda träd kvar sen den
tid för 60 år sen den nyss omtalade kuren utfördes. Några yngre träd
hade sedan dess växt upp, men bland dem stod den stora boken kvar
som en jätte bland dvärgar, bild 7. På stammen synes ännu tydligt
ett långt ärr efter öppningen, som dock växt väl igen fast med en
djupare grop på vardera sidan. Trädet har tydligen särskilt aktats,
om av ömhet om det barn som för 60 år sedan smöjdes där eller
om av fruktan för vad som kunde träffa avverkaren, kan jag ej avgöra.
Det finns emellertid också träd som uppsökes av traktens folk i
allmänhet, då det gäller att böta riset, skervan eller andra sjukdomar
genom smöjning. Det är s. k. vårdbundna träd, som genom
egendomliga växtsätt fått självvuxna hål att bjuda på. Hålen kan för övrigt ha
bildats på de mest olika sätt, t. ex. genom att en rot vuxit så att ett hål
bildas mellan roten och marken eller lätt där kunnat grävas, genom att
två grenar eller två träd vuxit samman, genom att stammen är ihålig
och försedd med en lämplig öppning, o. s. v. Sådana träd har på sina
håll fått livlig användning och stort anseende.
En ypperlig bild av ett sådant smöjträd i användning har Louise
Hagberg offentliggjort i sin uppsats om läkekonst (detta arbete VIII
s. 295). Jag skall här visa ett par andra sådana träd. Det ena är ett
smöjträd vid Steningaryd i Nydala socken, Småland, som använts mot
skervan hos barn, men även för andra sjukdomar, bild 10. Så har en
man krupit igenom för värk i ett ben.12 — Det andra är skävereken
vid N. Rörum nr 2, N. Rörums socken, Skåne. Den har så länge
någon minns varit alldeles ihålig, så att tre personer fått plats inne i
eken. De senare åren har öppningen börjat växa igen, så att en
fullvuxen människa skulle svårligen numera kunna krypa in i trädet.
Hela trädet har ett egendomligt utseende med sina torra knotiga
grenar som stretar åt alla håll och här och där en grön lövruska, bild 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
