Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om träden i folkets tro och sed. Av C. W. v. Sydow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 32
C. W. von Sydow
tog de barn igenom, första torsdagen i nyt skulle det vara. Då trädde
de barnet med huvudet mot öster, mot solen tre gånger skulle det
ikring trädet och trädas in igen, och så kastades ett linne eller en
skjorta som tillhörde barnet vid trädet. . . Trädet fanns ännu 1895,
och då låg en stor trashög där.» — Liknande uppgifter är också
vanliga från andra orter.
Men det är inte alltid som man blott lämnar barnets linne eller en
trasa, utan därjämte förekommer det ej sällan, att man offrar en slant.
Så meddelar Tors Erik Eriksson från Enviken i Dalarna: »Olmass mor
ho kunde nog ho, trodde de. Jag såg på en gång, når ho böta för älta,
å då tog di ungen te en gran, i skogen, som hade e hög rot, nätt å jämt
så hög, att de kunde stupp ungen under, men först så hade de e sax
å så klipp di naglan, ja å så klipp di hår, å så la di dä i en lita påse, å dit
la ho slantar mä, å så drog de ungen 3 gånger under rota, å så läste ho
någe hemligt, å så la ho dit påsen under rota å gömde den. Å alla så va
di så rädda för träet så, män Jönspojkan di va dit di å hitta slantar,
å int ble di sjuk för hä. Å Karisgubben som högg i kullna sen, män
han sa: ’si ja har rektit stål i yxa ja, så dä tar inge på mä’.» — Louise
Hagberg meddelar från Rasbo socken i Uppland om en sådan kur:
»Antingen skall man lägga dit en kronas mynt eller också utav
barnets kläder en rispa och binda vid trädet». — Ella Ohlsson meddelar
från Grundsunda i Ångermanland om ett sådant träd: »En närboende
bonde berättar, att han många gånger sett folk komma dit med sina
barn för att söka bot. Han hade också en gång tillvaratagit en del
småslantar — sammanlagt 14 eller 17 öre — som lågo kvarlämnade
under trädet.» — Och i en annan skildring av en liknande kur: »När
man dragit barnet sista gången, skall man kasta en slant, någon
knappnål, litet aska eller litet hår av barnet — tre delar skall det vara —
inunder hålet, där dragningen skett». — I Nössemarks socken i
Dalsland skulle man enligt meddelande av Th. Langer efter smöjningen
släppa en silverslant ner i stammen.
Stundom sker offret i en närliggande källa, såsom i Kvistbro socken
i Närke: »Det var en kallkälla, som gjordes ren en gång om året. Han
som gjorde ren källan, tog slantarna; vanligen kopparslantar, ’ty en
tvåöring skulle göra mera nytta än en tjugofemöring’.))
En liknande egendomlig kombination av smöjning och offer vid
offerkast förekommer vid »önske- och botemedelstallen» vid Botolfs
brink i Hycklinge socken, Östergötland, bild 11. Enligt uppteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
