Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min svenske stamfader och hans kvarlåtenskap. Av Georg Fleetwood
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 74
Georg Fleetwood
l
Bild ij. Revolver-pistol med snapplås, från 1630-talet. Ur Jälundarustkammaren.
Livrustkammaren.
av den svenska typ, som användes under Gustaf II Adolf i 30-åriga
kriget. — »1 par pistoler med 5 pipor i hwar» äro ett par synnerligen
intressanta revolver-pistoler från 1630-talet med snapplås. — ))i st.
änteryxa med bösspijpa i skafftet» är en kombination av skjut- och
huggvapen, som icke voro ovanliga i början av 1600-talet.
Rustningarna äro i förteckningen icke specificerade eller beskrivna
utan blott upptagna som »3 st. Järnharnesk». På Tidö slott i
Västmanland förvaras en rustning, som anses ha varit buren av Georg
Fleetwood i 30-åriga kriget, men som blivit uttagen ur
Jälundarustkammaren, innan denna kom i Karl XV :s ägo. Enligt en
kataloguppgift skall rustningen ha varit försedd med två hjälmar, varav den
ena utgjorts av en refflad stormhuva. En ståtlig dylik, som uppges ha
tillhört Georg Fleetwood, finnes numera i generalkonsul Jean
Jahnssons samling. Det är en s. k. Zischägge av den typ, som mycket
användes av svenska officerare i trettioåriga kriget. Huvudparten av
rust-kammarens bestånd utgöres av svenska och tyska vapen; av fransk
tillverkning är endast en pistol och från England härstammar en enda
bössa.
Lika väl som Georg Fleetwood i sina livsöden och sin gärning
representerar storhetstidens krigaradel, så framstår han också i de porträtt
som visa hans yttre skickelse såsom en utomordentligt god typ för sin
tid. De två porträtt av honom som äro kända, visa honom målad med
ungefär tjugo års mellantid, det ena på Gustaf Adolfs tid omkring
1630 och det andra på Karl Gustafstiden. Det är påfallande hur den
yttre apparitionen i båda fallen är noga tillrättalagd efter respektive
tidsmoder, vilket för vårt medvetande gärna identifieras med
konungarnas kända drag. På ungdomsporträttet, som troligen målats i Eng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>