- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Sjätte bandet (del XI & XII) /
285

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om lapparnas mössor. Av K. B. Wiklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om lapparnas mössor

285

bara Iter lapponicum (2 uppl. 1913). Uppe i Kvikkjokksfjällen i
Jokkmokks socken annoterar han bl. a., att »qwinfolken hafwa
pann-lining borderad, men manfolken hafwa bräm omkring löst, hwilket de
draga neder omkring kullmyssan», och att »lomhalsar brukas att giöra
carpuser af»; en karpus var ett slags mössa eller hätta med öron- och
nackskydd. Detta stämmer tydligen icke samman med nutidens enkla
mössa. Befallningsmannen Lars Vallman i Luleå skänkte honom
dessutom en kvinnomössa, vilken väl härstammade från ungefär samma
trakter, och det är förmodligen denna mössa Linné paraderade i, när
han några år senare visade sig i lappdräkt för sina vänner och gynnare
i Holland. I denna dräkt blev han avporträtterad, och av bilderna,
bild 3, ser man, att hans mössa ingalunda var av toppmössfason, utan
ett slags låg och platt barett av förmodligen röd färg. Han har också
själv, ehuru tyvärr på ett högst summariskt sätt, i sin dagbok
avtecknat ett par dylika platta mössor, burna av kvinnor, bild 4.

I en märklig liten rimkrönika om lapparna i Lule lappmark, vilken
tillhört Linné och författats av en regementsskrivare Henrik
Lind-baum omkring mitten av 1720-talet, börjar kapitlet om klädedräkten
på följande vältaliga sätt:

Man må wäl vndra på, hur’ lappen sig kan bärja,
Vti then starcka kiöld och ifrån frysa wärja,

Hälst han med öppen barm och intet linnetyg,
Ja vtan strumpor måst förrätta resor dryg.
Hans hufwud bona är en liten tun Pittnilka1
Hans hustru och ei har af linne någon hilka2

Omkring sitt hufwud, men allenast som des man,
Dock niallmifatti3 til med tensmit änne span\

Från en ännu äldre tid stamma träsnitten i Joannes Scheffers
bekanta Lapponia, 1673, på vilka man bl. a. också ser mössor avbildade,
dels toppiga mansmössor, en t. o. m. med tofs, dels också låga, vida
kvinnobaretter. Motiven för dessa bilder äro förmodligen hämtade

1 Pittnilcka är en liten myssa som Lapparne bruka och räcka allenast neder til öronen, men
ther ofwan på sätter han ett löst brämm af biörn- eller hundskin, när han reser om
winter-tiden.

2 Hilcka, et slagz qwinno hufwud bonad.

3 Niallmifatti är gjord af kläde som en stor kraga, den går op om öronen bak på
hufwu-det, men framdelen allenast op til hakan, sielfwa kragen är wid nedan til, och räcker neder
på halfwa armarna, bindes sedan med band tilsammans vnder armarna.

4 änne span är et pannstycke med 2 twerfingers ten broderie i kanterna. (Svenska
Landsmålen XVII, 7).

(Pitnilkka och hilkka äro finska, ej lapska ord.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-6/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free