Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om lapparnas mössor. Av K. B. Wiklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
K. B. Wiklund
som endast gå ned på halva örat, ibland av tyg, men vanligare av
skinnet av renar och andra fyrfotadjur eller till och med av vattenfåglar,
som de flå liksom de förra. Min värd i Siikavara och de andra fiskarna,
som vi mötte, hade dylika, och de begagnas alltid med håret och
fjädrarna utåt.–-På huvudet hade hon (en ung lapphustru) blott
en liten mössa av rött tyg med en broderad kant liksom på dräkten.
Jag bad henne visa mig någon av de huvudbonader hon bar, när det
var kallt, vilket hon också gjorde. Det var en sorts orientalisk
huvudbonad, som turkarna kalla tarpusch, eller, för att göra mig mera
förstådd av dem, som icke hava sett sådana, en om biskoparnas mitror
påminnande mössa, ganska lik dem de turkiska kvinnorna draga ned
ända till öronen, vika och fastbinda på vänstra sidan med en broderad
musslinsslöja. Men lapskorna binda sin bara med ett ylleband och nöja
sig med att tillplatta den över hjässan, så att den bildar ett djupt, runt
veck och erinrar om den huvudbonad, varmed den grekisk-katolska
kyrkans helgon framställas.» På ett annat ställe omtalar han,
huruledes han i närheten av Edefors vid Luleälven besökt en lappkåta, där
hustrun »satt och broderade med tenntråd en vintermössa, en sorts
huva, sådan jag förut beskrivit och som männen även bära, fast utan
några broderier i kanten; alla kvinnor hava icke heller sådana, utan
blott några få». Beskrivningen är säkerligen liksom allt annat hos
denne författare pålitlig och visar, att kvinnomössorna i Jukkasjärvi
vid denna tid voro av ungefär samma modell som nu, men helt röda.
Männens vintermössor åter synas ha liknat de tätt intill huvudet och
halsen slutande huvor, som uppträda på ett par av Scheffers bilder,
bild 6, jfr bild 9.
Torne lappmark omfattade från början icke blott Jukkasjärvi och
Karesuando, utan över huvud taget hela det övre landet kring Kalix-,
Torne-, Alten- och Tanaälvarna med deras många biflöden. Den
nuvarande gränsen mellan Sverige-Finland och Norge bestämdes först år
1751, varefter det gamla Enontekis vid Finlands avträdande
uppdelades mellan Finland, som fick den bekanta mot nordväst gående kilen,
det finska Enontekis, och Sverige, som fick det nuvarande Karesuando.
Man kan sålunda ha en viss förhoppning att finna gemensamma drag
i mössorna över hela detta väldiga område. I Karesuando är också
sambandet med Jukkasjärvi oförtydbart. Den ålderdomligaste typen av
mansmössor är här en tämligen låg, blå eller någon gång röd
toppmössa med skinnbräm nedomkring och en måttligt stor röd tofs i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
