Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Den mänskliga odlingens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi finna, med ett ord sagdt, människan redan i besittning
af en viss odling, en kultur, som man kallar det. Huru ringa
denna än var, så utmärkte den henne likväl framför djuren,
och hon synes redan haft kännedom om elden såsom ett
mäktigt stöd i kampen för tillvaron. Efter istidens slut, då hon
fann helt andra klimatiska förhållanden råda på hennes gamla
boningsplatser, gåfvo de inträdda förändringarna henne en
kraftig sporre till nya framsteg.
I den aldrig hvilande, oftast bistra, stundom rent af
förtviflade kampen för tillvaron har människan utbildat sina
förmögenheter och allt mer utvecklat sin begåvning på ett sätt, som
innebär oöfverskådliga möjligheter. Med hvarje steg framåt till
en mera förfinad tillvaro har hon lagt nya eröfringar till den
skatt af odling hon redan förvärfvat. Arbete och strid har varit
hennes lösen; blod och tårar har hennes odling kostat henne;
aldrig har hon likväl svikigt i den oafbrutna kampen.
Men på sin nuvarande ståndpunkt vet hon, att lifvet är
strid och att ingenting vinnes utan arbete och möda. Nu har
hon tillfullo också lärt sig inse kulturens stora värde och
betydelse och hon har gjort skaldens ord till sitt valspråk, att
»blott den förtjänar friheten och lifvet
som måste vinna dem i daglig strid».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
