Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
VÄRLDSRYMDEN.
Fig. 3. Solfläck.
några timmar, andra några dagar, men man har också iakttagit
dem, som haft bestånd under halftannat år.
Den öfvervägande åsikten synes för närvarande vara den,
att de lugna, stora, nästan kretsformiga fläckarna böra anses
som fördjupningar, medan de andra ofta framträda såsom
upphöjningar. Många omständigheter antyda också, att fläckarna
härröra från nedsjunkande gasströmningar i solens yttre lager,
hvilka strömningar, då de falla ned, starkt uppvärmas och
upplösa de starkt
lysande fotosfäriska
moln, som motsvara
granulationerna.
Kring fläckarna
uppstiga gaserna åter,
starka förtätningar
och molnbildningar
äga rum, hvarigenom
strålningen betydligt
höjes. Detta är
betecknande för
facklorna. Stundom
iakttagas i fläckarnas
närhet väldiga
gas
utbrott, isynnerhet af vätgas, af ända till 200,000 km. längd
och 30,000 km. bredd från halfskuggans gränser.
Kromosfär, protuberanser och corona. Utanför solens
egentligen lysande del ligga stora gasmassox, hvilka på grund
af sin ringa täthet och jämförelsevis låga temperatur under
vanliga förhållanden icke äro synliga, ehuru de utsända ljus,
men detta ej förmår göra sig gällande bredvid ljussfärens
utomordentligt starka ljus. Man har först vid solförmörkelser sett
dessa delar. Omedelbart öfver fotosfären ligger ett
jämförelsevis tunnt lager af rosenröd färg, som fått namn af färgsfär,
kromosfär, och som plötsligt flammar upp, då månen täcker
fotosfärens yttersta kant, och räcker den korta tiden till dess
att månen täcker också färgsfärens kant. Man har af denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
