Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSRYMDEN.
89
urtöcknet haft ändå större dimensioner. Men i dylika
vidsträckta töcken är materians förtunning drifven så långt, att
inga nämnvärda attraktionskrafter verka. Fördenskull måste
nian, enligt vår frejdade landsman, prof. Arrhenius, antaga,
att gaserna, bland ’hvilka vätet intager en synnerligen
framstående plats, äga en temperatur, som icke kan vara särdeles
långt från den absoluta nollpunkten eller —243°.
Nu uppstår emellertid den frågan, huru dessa
himlakroppar kunna utsända ljus? För alt giva ett svar härpå hänvisas
man till samma ljuskälla som hos kometerna, hvilka, efter
hvad vi sett, likaledes ha alltför låga temperaturer för att
själfständigt lysa.
”Urtöcknen”. I enlighet med den modärna astronomiska
vetenskapens resultat har man alt såsom ”solsystemets
urtöcken” tänka sig ett vidsträckt, ytterst tunnt töcken, hvilket i
likhet med töcknet i Orion och Plejaderna kunnat äga en
utsträckning av flera tusen Neplunusbanor.
I dess oregelbundna gestaltningar är materian så litet
koncentrerad, alt inga märkbara attraktionskrafter härska,
hvarför dessa måste verka under millioner år för att kunna
åstadkomma märkbara förskjutningar af de särskilda
delarna. De lättaste gaserna, såsom väte och helium, befinna sig
i dessa gasmassors yttersta lager, liksom de också intaga
solens yttesta delar. Endast dessa gaser utsända ljus genom de
elektriska urladdningar, som uppslå i de yttre lagren till följd
däraf att negativt laddade smådelar infångas ur världsrymden.
Då värme tillföres dessa bildningar, vidgas gaserna och
aflägs-na sig allt mera från medelpunkten och afkylas därigenom
ändå mera.
Dessa töcken äro nämligen stora magasineringsplatser för
den värmenergi, som från solarna strålar till dem. Denna
energi kommer dem sedermera till godo vid deras
koncentration, som följer under nästa skede. Töcknets inre delar
innesluta de tyngre kemiska elementen; föreningar kunna
nämligen icke finnas vid den oerhörda förtunningen. Dessa
element äga emellertid en så ringa hastighet, att de icke kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
