Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkaner och jordbäfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDEN.
103
vulkaner. Därpå höjer sig omedelbart under ekvatorn och
anslutande sig till Quitos fjälldal den storartade grupp af dels
slocknade, dels ännu verksamma vulkaner, som behärskas af
Chimborazos trakytdom och till hvilken den 6,000 meter höga
Cotopaxi och den blott föga lägre Antisana höra. Söder om
den på Amasonflodens område belägna Sangai ha Anderna
sannolikt inga vulkaner på en sträcka af omkring 1,500 km.
Men i Peru och Bolivia uppträda de på nytt med både
slocknade och verksamma kratrar. Den mest bekanta vulkanen
härstädes är den 6,000 meter höga Sa jama. Några rykande
vulkantoppar i Chile sluta därpå raden af Amerikas stora
vulkaner, ehuru den underjordiska eldens verksamhet spörjes
till kontinentens ände och Eldslandets spets.
Eldkretsen upphör emellertid icke därstädes.
Sydshet-landsöarna i södra lishafvet äro nämligen likaledes af
vulkanisk natur, och följer man riktningen längre till själfva
polar-regionen, träffar man slutligen på kusten af Victorialand de
båda höga vulkanerna Erebus och Terror, hvilka upptäcktes
af sir John Ross. Kretsen slutar öfver några öar i södra
Ishaf-vet, hvilka förbinda densamma med Nya Zeelands vulkaner.
I det inre af denna väldiga vulkankedja finnas bland de
öar, som ligga strödda i Stilla oceanen, många, som likaledes
äro af vulkaniskt ursprung, såsom Marianerna och
Gallapa-gosöarna samt i synnerhet Sandwichsöarna. De båda stora
vulkantopparna Mauna Loa och Mauna Kea på ön Havaji ha
hvardera en höjd af mera än 4,000 meter. På Mauna Loas
sidor öppnar sig Kilaueas sjudande krater, som utan tvifvel är
hela jordens största lavakälla. Hit hör slutligen också den
vulkaniska kedja, som öfver Söderhafvet löper från
Juan-Fernandezöarna till de ännu verksamma vulkanerna på
Vänskapsöarna.
Kring Indiska oceanen finnes ingen sammanhängande
vulkankrans. I nordost höjer sig Sundaöarnas vulkanrad ur
hafvets vågor. På detta i stycken splittrade näs, som
föibin-der Australien med Indiska halfön och skiljer Stilla hafvet
från Indiska oceanen, utspy omkring 100 verksamma vulkaner
lavor, aska och gyttja och sprängas stundom själfva vid sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
