Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkaner och jordbäfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDEN.
105
kraften i deras inre åter vaknar och våldsamt bereder sig ett
nytt utlopp. Å andra sidan är det också mycket möjligt, att
kratrar, ur hvilka ännu ångor och gaser utströmma, eller som
till och med under den historiska tiden utkastat lava, omsider
inträdt i sin hviloperiod och, utan att vi kunna afgöra det,
förlorat sammanhanget med sin underjordiska smälthärd. Så
vidt man kunnat beräkna det, synes emellertid antalet
verksamma vulkaner uppgå till mer än 300.
Vulkan-kratrar. Som jordskorpan vanligen klyfver sig
rätlinigt, så stå också de vulkaniska krateröppningarna ofta
tämligen regelbundet ordnade i en sådan sprickas
längdriktning, och de käglor, som bildas af de massor de utkastat, äro
likaledes fördelade på samma sätt som toppar i en
bergskedja. På andra ställen höja sig visserligen äfven de
vulkaniska käglorna utan märkbar ordning öfver en på
mångfaldigt sätt söndersprängd mark, som tillåtit de smälta massorna
alt träda i dagen än här, än där.
Ett anmärkningsvärdt exempel på en sådan oregelbunden
anordning af kratrar erbjuda de Flegreiska fälten väster om
Neapel. Många kratrar äro alldeles cirkelrunda, andra delvis
genombrutna, så att till och med hafsvatten inträngt i deras
kittel. Man har med rätta anmärkt, att anblicken af jordytan
på detta ställe helt och hållet påminner om många trakter på
månen, hvilka äro alldeles öfversållade af kratrar.
Den vanliga gestalten hos sådana vulkaner, i hvilka
erup-tionsförmågan funnit en stadigvarande hemvist, är en
krets-formigt kring öppningen ordnad kägla af spillror. Vare sig
att vulkanen är en enkel ask- eller gyttjekägla af endast några
meters höjd eller utgjuter lavaströmmar af 10 till 20 km. i
längd cch når ända upp i molnen, så bevarar den likväl sin
vanliga form, såvida nämligen eruptionsvcrksamheten
oför-ändradt finner sitt utlopp genom kraterskorstenen och till
följd däraf låter de utkastade massorna likformigt falla ned
öfver de yttre sluttningarna.
Vulkanernas former. Vulkaner, hvilkas eruptioner ofta
växla utlopp — och sådana vulkaner äro de flesta — ha icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
