Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDEN
137
Jordens byggnad.
Vulkaner och jordbäfningar visa, att i jordens inre
eld-flytande massor finnas, hvilka vid vulkanutbrotten träda i
dagen och som man också delvis tillskriver dessa utbrotts
uppkomst. I jordens inre måste sålunda ansenliga
värme-grader råda, något som ju också står i full
öfverensstäm-melse med hvad vi i föregående afdelning lärt känna om
världskropparnes uppkomst.
Jordtemperaturens tilltagande med djupet. Redan tidigt
fann man i bergverk och grufvor, att temperaturen från
jordytan ökas i samma mån man tränger längre ned i
jordskorpan. Denna värmeökning börjar likväl göra sig gällande
först sedan man kommit till ett djup, på hvilket den
värme, som intränger från själfva ytan, upphör att göra
sig gällande. Detta djup växlar med den värmemängd
jordytan erhåller under olika årstider och beror dessutom af
de sten- och jordlagers beskaffenhet, som ligga närmast
jordytan. Längre ned än till 20 m. torde emellertid denna
utifrån erhållna värme icke sträcka sig, och i det därunder
liggande lagret råder en temperatur, som är likformig hela
året om och alldeles oberoende af årstiderna och
växlingarna i den värmemängd, som tillföres jorden från solen.
Först under denna neutrala yta gör sig jordvärmens
tilltagande med djupet märkbart. Man har mätit dennas
tilltagande icke allenast i djupa gruvor, såsom i
Adalbert-schaktet i Pribram i Böhmen, utan äfven i borrhål, såsom
vid Sperenberg i närheten af Berlin, och kallat geotermisk
djupgrad den höjdskillnad, som finnes mellan två punkter,
hvilkas temperaturer skilja sig med 1° C.
Den geotermiska djupgraden är emellertid mycket
olika på olika ställen. Då t. ex. i Adalbertschaktet
temperaturen ökas med 1° i medeltal för hvarje 66 m., som man
tränger ned på djupet, ökas den med detta belopp i
Speren-bergs borrhål i medeltal för hvarje 31,7 m., och liknande
växlingar återfinnas äfven på andra ställen, där man genom
borrhål inträngt i jorden till djup af 1—2,000 m.
Härvid är att märka, att temperaturen påverkas mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
