Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet på kontinenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTNET PÅ KONTINENTERNA.
189
ra sladd i elt långsamt stigande. Stenkolsförbrukningen på
jorden är nämligen så stor, att den, enligt prof. Högbom,
årligen producerar en kolsyremängd, som motsvarar en tiondedels
procent af luftens kolsyrehalt. Denna kolsyreproduktion
synes till fullo uppväga den viktigaste och nära nog enda
kol-syreabsorberande process, som försiggår på jordytan,
nämligen viltringsprocessen. Ett öfverskott af kolsyra måste
således uppstå genom den kolsyra, som alstras af mekaniska
processer, djurens lifsverksamhet och andra omständigheter.
Härvid är likväl alt märka, att världshafvet genom sin
förmåga alt upptaga kolsyra utöfvar en starkt reglerande
verksamhet. Om under nuvarande förhållanden en bestämd
mängd kolsyra tillföres luften, så kan man beräkna, att endast
Ve af denna mängd kvarstannar i luften, medan 5/6 uppsugas
af världshafvet. Hålla sålunda alla andra kolsyrealstrande
eller kolsyra uppsugande processer hvarandra i jämvikt, så
all endast kolsyreutvecklingen genom stenkolsförbränningen
behöfde lagas i betraktande, skulle på grund af världshafvels
absorberande förmåga 3,000 år åtgå, innan kolsyremängden i
luften vuxit med 50 proc, i stället för att det, om hafvet icke
funnits, skulle ha åtgått endast 500 år. Under denna tid skulle
temperaturen stiga med 3,4° C. Stenkolsförbränningen ensam
skulle således vara i stånd alt höja jordytans temperatur med
något mera än Vooo grad om året.
Jordens sötvalt ensamlingar. Sjöar och floder intaga på
fastlanden en ingalunda obetydlig yta och innehålla allt efter
sin omfattning stora vattenmängder. De största
sötvattens-sjöarna finnas i Nordamerika, där de till samma system
hörande sjöarna tillsammans täcka icke mindre än 250,000
kvkm. fördelade mellan dem på följande sätt:
Öfre sjön ....... 83,627 kvkm. Huron ........ 61,340 kvkm.
Michigan ........ 60,000 „ Erie ........ 25,000 „
Ontario.......... 19,823 kvkm.
Äfven af sjöarna i Kanada äro många ganska stora;
störst är Stora Slafsjön, som omfattar 21,700 kvkm.
Sydamerikas största sjö är Titicaca, 8,331 kvkm. I Asien kommer
sjön Baikal först med en storlek af 30,180 kvkm. Mycket stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
