Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet på kontinenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTNET PÅ KONTINENTERNA. 205
och uppnå icke ens tusendelen af Golfströmmens vattenmassa
i Yucatansundet.
Man beräknar, att en måttligt stark ström flyter fram
med en hastighet af omkring 2 km. i timmen, medan de
starkaste strömmarna ha en hastighet af omkring 10 km. i
timmen eller 2,8 m. i sekunden. Vildbäckar kunna uppnå den
dubbla eller trefaldiga hastigheten. För att en flod skall vara
segelbar, får dess bädd icke ha en alltför stark lutning, utan
måste vara mindre än 1 : 5000.
Flodernas betydelse för den mänskliga samfärdseln
och odlingen. Huru stor eller liten den del af jordytan är,
som af floderna upptages i de olika länderna, så är denna del
dock ganska liten i jämförelse med många floders
öfversväm-ningsområden. Då t. ex. snösmältningen på Anderna förvandlar
deras östra sluttningars floder till breda strömmar, bildas i
Sydamerika sötvattensoceaner, hundratals mil i omkrets, hvilka
löpa ut i en otalig mängd bukter och vikar och öfversållas af
öar, af hvilka några bestå af de verkliga, sparsamma höjderna,
medan de flesta endast äro skenbilder af öar, som bildas af ur
vattnet uppskjutande skogsdungar. Denna företeelse upprepas
ända ned till Argentina och begränsas i öster af Brasiliens
högland. I Paraguays flodbäckar äro dessa »periodiska sjöar»
välbekanta, och i Gran Chaco förvandlas Pilcomayos flod i en
sötvattensjö. Liknande regelbundet återkommande
öfversväm-ningar förekomma i Afrika af Nilen, af hvars stigande den
egyptiska jordbrukaren sedan gamla tider väntar årets
fruktbarhet.
Men äfven under vanliga och mera anspråklösa
förhållanden taga floderna till höger och vänster om sig i anspråk en
strandremsa, som bildar deras, så att säga, stående
stignings-område. Vid Isar i Bayern äro dessa kiseltäckta remsor på
somliga ställen fem, på andra tre gånger så breda som
flodytan, och för människans ekonomi är det af största vikt att
genom lämpliga regleringsåtgärder — uppmuddringar, dammar
och kanaler — hålla floderna inom bestämda gränser, så ofta
man icke kan afvinna dem odlingsbart område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
