Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
VATTNET I ATMOSFÄREN.
Vattnet i atmosfären.
Alltid och allestädes innehåller den atmosfäriska luften
vattengas i föränderlig mängd. Som denna gas är
genomskinlig och färglös, är den, liksom luften själf, osynlig för ögat.
Den roll, som vattengasen spelar i väderleksföreteelserna, är
emellertid af största betydelse och ligger hufvudsakligen däri,
att den ständigt bildas på nytt och förtätas. Medan de öfriga
gaser, af hvilka atmosfären utgör en blandning: syre, kväfve
och kolsyra, alltid behålla sin gasform, ligga de
temperaturgränser, inom hvilka det vatten, som finnes i luften, öfvergår
från gasform till droppbart flytande eller fast form,
jämförelsevis nära hvarandra.
Vattengasen och afdunstningen. Vattengasen tillföres
lufthöljet genom den afdunstningsprocess, som oupphörligt
försiggår från vattenmassorna på jorden. Hufvudkällan till luftens
vattenhalt är afdunstningen från de stora världshafvens yta;
men äfven sjöar och floder, en tät växtlighetsmatta och den
fuktiga jordytan förse den luft, som omgifver dem, med en
beaktansvärd mängd fuktighet.
Afdunstningen fortgår vid hvarje temperatur, äfven då
termometern står under fryspunkten. Is och snö afdunsta då
på samma sätt som eljest vatten. Tvätt, som vintertiden upp- •
hänges, medan den ännu är våt, fryser visserligen, men torkar
likväl efter någon tid fullständigt. Detta sker icke allenast
hos oss, utan äfven på ännu högre breddgrader vid mycket
låg temperatur. Till och med vid sträng vinterköld i
polartrakterna krympa isstycken ihop i luften och upplösa sig
slutligen fullständigt. Samma rön har man ofta gjort i Schweiz’
glaciärområde. Likaså afdunstar ofta snön på tundrorna, innan
snösmältningen börjar, och uppsuges af den torra luften.
Den mängd ånga, som en vattenmassa under en viss tid
lämnar genom afdunstning, beror af storleken hos
vattenmassans yta och af temperaturen hos densamma, men den beror
likaledes af luftens fuktighetsgrad och hvila eller rörelse. Den
är desto större, ju större ytan, ju högre vattnets temperatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
