Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
VATTNET I ATMOSFÄREN.
springer än går. Visserligen blir man i de stora städerna i
England vittne till något likartadt, men engelsmännens
verksamhet synes mera beräknad och besinningsfull, medan yankees
är mera instinktmässig, mer resultatet af en naturlig otålighet
än af nödvändighet. Amerikanen unnar sig knappt tid till att
äta, till och med om han icke har något att göra. Trots sin
skenbara köld äro amerikanerna mycket retligare än
européerna, och deras känslighet har blifvit till ordspråk. Nervositet
och hysteri äro nationalsjukdomar.
Nederbörden. Då luftens temperatur sjunker till den
grad, att luften icke längre förmår hålla den i henne befintliga
vattangasen kvar i ångform eller luften vid den rådande
temperaturen uppnått sin mättningspunkt, så förtätas vattengasen
och bildar hvad man kallar nederbörd. Den form, i hvilken
vattengasen kondenseras, beror icke allenast af den för
tillfället rådande temperaturen hos luften, utan äfven af den
värme, som blir fri vid förtätningsprocessen. Under det att
nämligen vid vattnets öfvergång från fast till flytande tillstånd
eller från flytande tillstånd till ångform en stor mängd värme
bindes, hvilken endast tjänar till att bibehålla vattnet i det
nya aggregattillståndet, frigöres tvärtom vid vattengasens
öfvergång till flytande eller fast form denna bundna värme. Den
friblifna värmen motverkar afkylningen och fördröjer
vattengasens afskiljande. Äger nu kondensationsprocessen rum under
fryspunkten och förslår den värme, som därvid blir fri, icke
till att hindra f rysningen, så öfvergå de ur luften af skilda
vattenångorna till is. Men vid förtätningar medverka äfven andra
omständigheter, som utöfva inflytande på nederbördens art,
hvarför också många former af nederbörd finnas, hvilka man
betecknar såsom dagg och frost.
Dagg uppkommer därigenom att det luftlager, som ligger
omedelbart. öfver marken, afkyles under daggpunkten. Daggen
uppträder i form af små vattenkulor eller »daggpärlor», som
aflagra sig på de afkylda föremålen, i synnerhet plantorna.
Ty daggbildningens hufvudorsak är icke allenast den afkyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
