Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTNET I ATMOSFÄREN.
259
peraturen eller af vinden. Fördenskull äro också kornblixtar
så vanliga.
Blixtens verkningar. Blixtens energi är högst betydlig.
Den spänning i molnen, hvilken gifver upphof till
kilometerlånga blixtar eller gnistor, uppgår, att döma af de försök, som
anställts med gnistor af blott 2 meters längd, sannolikt till
hundra- och tusentals millioner volt.
Blixtens värmeverkningar äro bekanta Den af blixten
utvecklade värmen förmår smälta starka järnkedjor och delvis
bringa dem i ångform. Sålunda träffade blixten den 19 april
1827 blixtafledaren på ångaren New York, hvilken upptill bestod
af en l,i cm. tjock järnstång, nedtill af en ketting, hvars ringar
voro förfärdigade af 0,6 cm. tjocka järnbultar. Stångens öfre
ända smälte till en längd af 30 cm., och kettingen förvandlades
i ett eldflytande klot, hvilket kringslungades och satte fartyget
i brand på omkring 50 ställen.
Om blixten slår ned i sand, sammansmälta ofta sandkornen
till långa rör, hvilka kallas blixtrör eller fulguriter. Klippornas
spetsar i bergstrakter ha ofta träffats af blixten och förglasats.
Mycket ofta åstadkommer blixten våldsamma mekaniska
verkningar. Den genomborrar, splittrar, sönderbryter och slungar
omkring icke ledare. I Swinton i närheten af Manchester lyfte
blixten en 26 ton vägande mur af 0,9 m. tjocklek och 3,3 m.
höjd och flyttade den ena ändan 2,7, den andra 1,2 m., utan
att rycka i sär de 7,000 tegelstenar, af hvilka muren bestod.
Värst synas de ställen skadas, där elektriciteten från icke
ledare öfvergår i ledare eller tvärtom. Slår blixten ned i ett
träd, som icke är god ledare, förvandlar den hela trädstammen
till små splittror. För öfrigt äro träden i mycket olika grad
utsatta för faran att träffas af blixten. Mest träffas popplar,
päronträd och ekar. En poppel kan tjäna såsom åskledare,
om man leder en järnstång längs stammens icke förgrenade del.
Enligt en i nedre Österrikes skogar gjord räkning af de
träd, som träffas af blixten, har man funnit, att eken träffas i
32 % af alla fall, lärkträd i 3,5 tall 3,8, gran 1,8, björk
1,4, men bok och al icke ens i.l %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
