Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slätterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
SLÄTTERNA.
upphettade luft, som liknade vatten och visade en spegelbild
af himlen och alla upphöjda föremål på jorden.
Slätternas historiska betydelse. — I historiskt afseende
bilda de stora slätterna en betydelsefull motsats till de länder,
som stöta intill eller omgifva dem. Medan å dessa senare
lugn och afskildhet råda, bilda de förra däremot
tummelplatserna för rastlösa folk, som sakna rot och hos hvilka man kan
säga, att folkvandring ständigt härskar. På de vidsträckta
stepperna draga nämligen nom adiska horder omkring, hvilka
sakna fasta boningsplatser, men i stället, till följd af
nödvändigheten att hålla ihop, ha en mycket fast organisation och
just genom denna organisation blifvit en skräck för mera bildade
och i själfva verket också mäktigare folk, som icke varit i
besittning af deras rörlighet och icke heller deras en kreaturshjords
liknande lydnadsinstinkter. För att icke gå utom Europa, så
behöfver man endast tänka på slätterna i denna världsdels
sydöstra del, kring nedre Donau och Svarta hafvets nordliga
tillflöden. Så långt historia når, ha på dessa slätter ständigt
det ena folket trängt undan det andra, och alla ha sträfvat
åt väster och sydväst. I den grå forntiden trängde skyterna
undan kimrerna, efter skyterna kommo därpå sarmaterna, på
sarmaterna kommo avarerna och på dessa åter hunnerna, hvilka
i sin ordning efterträddes af tatarerna, och slutligen
undanträngdes dessa sistnämnda af turkarne.
För kulturens utveckling verkar slätternas enformiga natur,
äfven där de icke öfvergå till öknar, icke fördelaktigt. Endast
motsatserna alstra framsteg i det att de förena sig, hvaremot
markens enformiga gestaltning också alstrar enformigt lif.
Sålunda visar Ryssland oss öfverallt den mest likartade folkmassa,
som finnes i Europa, hos hvilken finnes föga af provinsiellt och
individuellt lif, föga mångfald, stor entonighet i lefnadssätt,
vanor, klädedräkt och språk, men också anlag och
förutsättningar till att utöfva en stor och eftertrycklig politisk makt.
I själfva verket äro stepperna i sin enformiga gränslöshet väl
ägnade att alstra stora och svåråtkomliga eröfrarefolk, hvilkas
förnämsta styrka ofta endast består i omöjligheten att komma åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>