Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnets lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
HAFVETS LIF,
i form af gula eller gulbruna, rätt tjocka, men något
platt-tryckta, vid en sten eller ett musselskal fästa elastiska, mjuka
klumpar, vanligen försedda med ett större eller mindre antal
korta, trinda, i spetsen afrundade förgreningar.
Korailref och atoller. De ref- och öbildande korallerna
lefva endast i den varma zonens haf, där vattentemperaturen
icke understiger + 20° C. På södra Amerikas västkust saknas
korailref alldeles, sannolikt därför att den från södra
polar-hafvet kommande kalla hafsströmmen sänker temperaturen
därstädes. Först vid ön Ducie börjar Stilla hafvets korallregion,
hvilken söder om ekvatorn sträcker sig till Nya Hollands östra
kust och norr ut når sin högsta utveckling i Karolinernas
arkipelag. Äfven kring Marianerna och Filippinerna är hafvet
rikt på koraller. Längre väster ut uppträda de i mängd vid
Lakediverna och Malediverna, kring Mauritius och Madagaskar
samt öfver hufvud från Mosambikkanalens norra mynning till
Röda hafvet. På Afrikas västkust finnas inga större ref. Vid
Amerikas östra kust är hafvet från Barbados och Martinique
till Yucatan, Florida och Bahamaöarna en skådeplats för
koralldjurens tysta, men betydelsefulla arbete.
Koralldjuren trifvas — några få djuphafsarter
undantagna — icke väl under 30—40 meters djup, och nedanför
60 m. upphöra de nästan helt och hållet. Detta oaktadt
finnas midt i oceanen korallöar, hvilkas sidor sänka sig
Jodrätt många hundra, ja tusen meter i djupet. Förklaringen
på detta sällsamma förhållande har gifvits af den store engelske
naturforskaren Charles Darwin, och hans förklaring har ännu
icke kunnat vederläggas, icke ens rubbas.
Sjöfararne hade redan skilt mellan tre slags korailref:
strandref, barriärref och atoller, och Darwins åsikt var, att
dessa ref öfvergå i hvarandra till följd af hafsbottnens
pågående sänkning.
När en kuststräcka i de tropiska hafven erbjuder för
koralldjurens trefnad gynnsamma förhållanden, så uppföra de
sina byggnader omedelbart invid stranden, längs hvilken
sålunda ett ref bildas. Detta sträcker sig från bottnen så högt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
