- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
345

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnets lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAFVETS LIF.

345

Men äfven de pelagiska djuren gå dock icke alltför
mycket på djupet, om de också lefva långt ifrån kusterna.
Djup-hafsdjuren däremot lefva på djup, dit ljuset aldrig tränger ned
och där lugnet och stillheten aldrig af bry tas. Till dem höra de
stora djupens vattendjur, om hvilka vår kunskap ännu är tämligen
ringa, men som erbjuda stora öfverraskningar, både hvad form
och storlek beträffar, då någon gång exemplar af dem kunna
uppfiskas.

Det skulle emellertid vara mycket oriktigt, om man
föreställde sig, att dessa tre grupper af hafsdjur vore skarpt skilda
från hvarandra med afseende på sin vistelseort. Några skarpa
gränser finnas nämligen icke mellan dem, och öfvergångarna
från den ena gruppen till den andra äro mycket talrika. Icke
ens mellan hafs- och landtdjur eller mellan söt- och
saltvat-tensdjur finnes en bestämd skranka. Många fiskar trifvas ju
lika bra i sött som i salt vatten, andra tillbringa en del af
sitt lif i sött, en annan del af detsamma i salt vatten, och
många uppehålla sig med förkärlek i bräckt vatten; i de stora
flodernas mynningsvikar, där sött och salt vatten för en
ständig strid om herraväldet, eller långt in i djupa hafsvikar, hvilkas
många vattendrag med sött vatten utmynna och utspäda
hafvets salta flod, eller slutligen i strandsjöar och kustträsk, i
hvilka under flodtid saltvattnet inströmmar för att vid ebbens
inträde åter strömma tillbaka.

På samma sätt förhåller det sig med skillnaden mellan
hafs- och landtdjur. Många djur äro visserligen öfvervägande
landtdjur, men likväl nära bundna vid hafvet, som ger dem
föda och som fördenskull också tvingar dem att tidtals gifva
sig ut på detsamma.

En mängd djur bo också i ordets egentliga bemärkelse på
gränsen mellan haf och land, nämligen på den del af stranden,
hvilken utsättes för ebb och flod; under den förra är så godt
som torrlagd, men under den senare står under vatten eller
något högre endast vid starkare blåst öfverspolas af vågorna,
såsom bankar och skär och i södern framför allt korallrefven
Alla dessa ställen erbjuda, då hafvet drager sig tillbaka,
lämpliga tillhåll för tusentals djur. I sanden lura maskar, i varmare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free