Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänner och fiender bland djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
VÄNNER OCH FIENDER BLAND DJUREN.
Skalbaggarna bilda en särskild ordning bland insekterna,
hvilken erbjuder ett antal olika former och af hvilka man
känner mer än 80,000 arter i alla jordens länder. Skalbaggar
finnas af alla storlekar från jättebaggarna, hvilka kunna uppnå
en längd af ända till 157 millimeter eller 15,7 centimeter, ned
till de små rörbillerna, fröbaggarna och loppbaggarna, som
endast nå några millimeter i längd. Bland skalbaggarna finnas
många, i synnerhet tropiska arter, som prunka i lysande färger
och väl göra skäl för namnet praktbaggar, liksom äfven hos
oss guldbaggar och andra vackert tecknade och färgade
skalbaggar förekomma. Visserligen göra en del skalbaggar nytta
genom att förstöra multnande, ruttnande ämnen, men de flesta
torde nog göra mera skada genom de härjningar de anställa
på trädens ved, blad och frukter.
Bland skalbaggarna finnas utpräglade rofdjur, såsom
sandjägarna och jordlöparna. De i vatten lefvande dykarnas larver
äro ofta mycket skadliga för fiskynglet. Af ruttnande ämnen
ur djur- och växtriket lifnära sig kortvingarna, af hvilka de
större arterna dock äfven angripa lefvande djur. En verklig
renhållningstjänst fullgöra skinnarna, som infinna sig på as,
antingen för att själfva äta af dem eller för att där lägga sina
ägg. I brist på dylika läckerbitar gå de också på ruttnande
växtämnen eller angripa lefvande insekter. Deras luktsinne är
så utbildadt, att de med dess ledning komma flygande från
aflägsna ställen, så snart en död fågel, kanin, mullvad eller
dylikt börjat ruttna.
Dödgräfvaren. Särskild uppmärksamhet förtjänar den
s. k. allmänna dödgräfvaren, som alltid infinner sig, där ett as
ligger, i små sällskap af 2—6 stycken. Sedan sällskapet
mönstrat det lik, som skall jordas, och marken och sett efter
om denna lämpar sig eller icke för grafvens upptagande, tränga
sig medlemmarna på behörigt afstånd på hvarandra under den
döda kroppen, krafsa med fotterna upp jorden och kasta den bakom
sig, så att därigenom en vall bildas rundt omkring liket, hvilket
småningom sjunker till följd af sin egen tyngd. Det är
otroligt huru hastigt dödgräfvarna utföra sitt arbete; inom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
