Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänner och fiender bland djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNNER OCH FIENDER BLAND DJUREN.
403
ett slags protozoer, arter af släktet Trypanosoma, hvilka därpå
utvecklas i människans blod och föranleda den envisa
fross-sjukdomen och i de heta länderna malarian. Detta är
isynnerhet fallet med ett slags moskiter, hvilka ymnigt förekomma i
de varma ländernas sumptrakter. som till följd af malarian
äro nästan alldeles obeboeliga.
Knotten äro helt små myggor, hvilkas larver lefva i vatten
och som bli till ytterlighet plågsamma, isynnerhet för våra
husdjur. Vid nedre Donau ha de sålunda flera gånger dödat
hundratals hästar och nötkreatur. De krypa in i näsa, öron
och mun för att suga blod och plåga de arma djuren så, att
de i vildt raseri löpa från betesplatserna, och inom sex timmar
kan ett stackars djur vara jagadt till döds.
Härmasken. Sorgmyggornas larver bilda på ställen, där de
förekomma i mängd, den s. k. härmasken eller skrean, som gifvit
anledning till mycken vidskepelse. Än ansågs den bebåda krig,
än missväxt, än åter pest, men alltid någon stor olycka, där
den visade sig. En sådan härmask består emelltid af tusentals
larver, som förenade bilda ett grått, ormlikt djur af ända till
385 cm. längd, några fingers bredd och kanske 3 cm. tjocklek.
Detta sammansatta djur rör sig långsamt som en snigel framåt
mellan löf och gräs, lämnande efter sig ett glänsande band af
torkadt slem. Larverna lefva af fuktiga, halft förmultnade blad
och växtdelar. Härmasken förekommer äfven i Sverige.
Bromsarna. Af bromsarna tillkännager fäbromsen genom
starkt brummande sin närvaro, hvarvid de vilda djuren skydda
sig genom att uppsöka skuggan, dit bromsen icke förföljer dem,
emedan den trifves endast i solsken och på öppna platser.
Lika bullersamt som fäbromsen närmar sig sina offer, lika
tyst och lömskt smyga sig blindbromsen och regnbromsen, hvilka
äfven älska människoblod, på sitt byte.
Rofflugorna tycka äfven om blod, men insekternas, och
göra nytta genom att döda en mängd myggor, flugor och
spindlar. Däremot göra sväfflugorna skada, ity att deras larver
lefva såsom parasiter på binas larver, som de fullständigt
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
