- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
430

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fågelvärlden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430

RYGGRADSDJUREN.

Hvar och en känner väl till hvad de kunna åstadkomma i
flykt och klättring. Alla fåglar kunna också simma, och i
denna konst, liksom i att dyka, äro de egentliga simfåglarna
oöfverträffade mästare. En särskild begåfning röjer sig hos
fåglarna i deras högljudda, fulltoniga och rena stämma.
Visserligen finnas många fåglar, hvilka förfoga endast öfver ett
fåtal toner eller hvilka endast låta höra obehagligt skrikande,
gälla läten, men flertalet äger dock en böjlig och klangfull
stämma; alldeles stumma fåglar känner man icke.

I sången utpräglar sig fåglarnas känslolif skarpast. En
närmare iakttagelse lär också, att fåglarna för olika
förnimmelser, intryck och begrepp låta höra särskilda ljud, hvilka
man ganska väl kan betrakta såsom ord, enär fåglarna icke
allenast sinsemellan göra sig förstådda, utan en uppmärksam
iakttagare äfven lär sig förstå dem. Föredragas sångens olika
delar eller strofer skarpt och tydligt skilda från hvarandra, så
kallas en sådan sång för slag, hvaremot i sången tonerna
visserligen fortfarande omväxla, men icke gestalta sig till en strof.
Näktergalar och bofinkar slå, men lärkor och steglitsor sjunga.
För öfrigt förstår hvarje sångfågel att åstadkomma omväxling
i sin sång, hvarför denna också i så hög grad tilltalar oss.
Äfven själfva trakten, där fågeln uppehåller sig, gör sitt till
att förändra sången, ty samma arter sjunga annorlunda i
bergstrakter än på slättbygden; och en fågel med vackert slag eller
god sång kan på en viss trakt, där han vistas, bilda skickliga
lärjungar, men en dålig sångare äfven fördärfva de goda. De
yngre fåglarna lära nämligen af de äldre af sin art, men
tillägna sig också hellre och lättare det bristfälliga än det
fulländade.

Fåglarnas utbredning. Fåglarna äro utbredda öfver hela
världen. Så långt man utforskat jorden, har man träffat dem,
så väl på öarna kring polerna som under ekvatorn, på hafvet
som på eller öfver bergens toppar, i fruktbara länder liksom i
öknar, i urskogen och på de kala klippkäglor, som höja sig
ur hafvet eller i dess omedelbara närhet. Hvarje zon af jorden
har sina särskilda invånare. I allmänhet lyda äfven fåglarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free