Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDENS BEFOLKNING.
451
särskilda stammarnes betecknande egenskaper, liksom äfven
på att förändra och till och med utrota deras språk.
Ibererna kvarlefva numer endast i baskerna, hvilka i
innersta vinkeln af Biscayabukten på Pyrenéernas båda
sluttningar tala ett språk, som icke äger släktskap med något
annat. Kelternas språk, gäliskan, kvarlefver endast i Bretagne,
i Wales, i västra Irland, i skotska högländerna och på
Hebri-derna. I Kurland och Livland äro de nutida litaverna och de
dem närastående letterna afkomlingar af de gamla aisterna,
liksom albaneserna eller, såsom de själfva kalla sig,
schkipe-tarerna, äro återstoder af de gamla illyrierna.
Det världsvälde det italiska romarfolket utöfvade gaf
dess språk, latinet, en vidsträckt spridning, och från latinet
räknar en hel mängd sydeuropeiska språk och munarter också
sin härstamning, i första rummet italienskan, men därnäst
också spanskan med dess munarter kataloniskan och kastilianskan,
portugiskan, vidare franskan med dess munarter provencaliskan och
vallonskan samt slutligen äfven de reto-romaniska och rumänska
språken. Alla dessa språk sammanfattas numer under namn
af romanska språk.
Mellersta, nordvästa och norra Europa är germanernas land.
På samma gång de gamle germanerna på andra sidan Rhein
och i Alperna undanträngde kelter och retier, trängdes de
emellertid själfva åt väster öfver Elbe af invandrande vender
eller slaver och måste åt dem öfverlämna stora områden,
hvilka de sedermera under en mer än tusenårig kamp, som
ännu icke funnit sitt slut, småningom sökt återvinna.
Visserligen har germanskt språk sedan sex århundraden tillbaka
gjort stora eröfringar också på de med litaverna besläktade
preussarnes område, men söder om detta skjuta sig likväl
slaviska folkbeståndsdelar såsom ett par stora kilar i öster in i
de mellaneuropeiska germanernas, tyskarnes, eljest slutna massa.
Väster om Rhein ha däremot germanska folk, västgöter,
alle-manner, franker, burgunder m. fl., inträngt bland kelterna, med
hvilka de blandat sig och delvis också påtvingat germansk
kultur. Äfven på de britiska öarna har germansk invandring
ägt rum af frieser och sachsare, danskar och norrmän, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
