Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
JORDENS BEFOLKNING.
hvilka typen renast bevarat sig hos de kristna kopterna i öfre
Egypten.
I norra Afrika bo företrädesvis också semitiska folk,
nämligen araber och beduiner från Egypten ända till Marocko,
de allestädes närvarande judarne, som äro ganska talrika i
Tunisien, Algeriet och Marocko, och slutligen abessinierna, hvilka
i Habesch eller Abessinien bevarat en själfständig stat med en
egen kultur och härleda sitt ursprung från stammar, som
invandrat från södra Arabien.
Äfven i södra Afrika bo ljusare folk, nämligen hottentotter
och bosjes- eller buskmän i Kaplandet, Kalahariöknen och kring
sjön Ngami. Hottentotterna skilja sig från negrerna genom
hudens blekgula färg, skallens långa, sammantryckta form, den
smala pannan, de starkt framträdande kindknotorna, hudens
benägenhet att skrynkla sig och starka anlag för fetma. Deras
språk afvika helt och hållet från de öfriga afrikanska språken
och utmärka sig för sina mänga besynnerliga smackljud, som
äro alldeles omöjliga för andra folk att efterlikna. Till
hottentotterna höra de tre stammarne: griqua, namagua och korana.
Buskmännen ha mycken likhet med hottentotterna, men
äro ovanligt småväxta, i genomsnitt endast 140—144 cm. och
ofta ändå mindre. Deras magra och hoptorkade gestalt täckes
af en skrynklig hud, som till färgen är ljust rödaktig. I det
hela göra de intryck af att vara mycket fula, men utmärka
sig för sin motståndskraft, som också väl behöfves för ett lif,
hvilket ständigt växlar mellan umbäranden och öfverflöd, allt
efter som jakten är gifvande eller icke. De känna hvarken
åkerbruk eller kreatursskötsel, sakna fasta bostäder och sofva
i bästa fall i klippskrefvor och hålor, men merendels
under buskar, hvilkas grenar de böja ned, eller i öppna
rörhyddor.
Till buskmännen sluta sig i Afrikas inre flera mycket
småväxta folk, hvilka bo midt ibland negrerna i Kongobäckenet
ända upp till vattendelaren mellan Kongo och Nilen och
tydligen jämte buskmännen utgöra de spridda återstoderna af ett
fordom vidt utbredt folk, i hvilket man velat se Afrikas
ursprungliga invånare. Alla utmärka de sig för liten kroppsväxt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
