Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
JORDENS BEFOLKNING.
härkomst. Dessa bilda ieke allenast en fast sluten massa i
hela mellersta Afrika, utan tala dessutom till största delen,
från den norr om ekvatorn belägna vattendelaren ända ned till
buskmännens oeh hottentotternas områden i söder, en egen
munart, bantu, som afviker från de öfriga afrikanska folkens
språk. Nu förhåller det sig emellertid så, att negertypen i
alla händelser ieke är inskränkt uteslutande till Afrika, ty äfven
i Australien, Polynesien och södra Asien finnas negerliknande
folk. Det är fördenskull också sannolikt, att negrerna, hvilka
ursprungligen voro utbredda öfver en stor del af den östra
jordhalfvans varma delar, trängts söder ut af de folk med ljus
hudfärg, hvilka från norr vandrat åt söder, såsom fallet varit
med mongoler och malajer i Asien, kaukasier i Europa och
västra Asien. I Asien lyckades det också att nästan
fullständigt undantränga de därstädes boende negerfolken och
inskränka dem till en del af Söderhafvets öar och Australiens
föga inbjudande fastland. I Afrika satte de däremot ett kraftigt
motstånd mot de från norr påträngande folken och bevarade
sålunda framför allt i väster och söder af världsdelen sin
äkta typ.
Frågan, om negrerna verkligen ursprungligen bebott Afrika
eller om äfven de måhända invandrat från Asien, är emellertid
icke besvarad härmed. För det senare antagandet talar den
omständigheten, att man hos negerstammarne finner ett stort
antal inrättningar, som antyda asiatiska inflytanden. En stor
del af världsdelens kulturväxter och husdjur äro utan tvifvel
icke af afrikanskt, utan af asiatiskt ursprung, och såväl hos
redskap som vapen finnes mycken likhet med redskap och
vapen hos asiatiska och australiska negerfolk. Sannolikt ha
afrikanerna icke för särdeles lång tid tillbaka ännu befunnit
sig i stenålderns period. Konsten att smida, som numer
är allmänt utbredd, leder sitt ursprung från en senare tid
och har endast hos de norr om Kongo bosatta stammarne nått
en högre utbildning, medan buskmän och hottentotter icke
känna densamma. Äfven häraf kan man sluta till asiatiskt
inflytande. Många redskap, t. ex. musikinstrument, påminna
i sina former om egyptiska förebilder och anträffas långt ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
