Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härstamningsläran och arternas uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
HÄRSTAMNINGSLÄRAN OCH ARTERNAS UPPKOMST.
invecklade förhållanden som de organiska väsendenas
fortplantning och äggets utveckling, beskaffenheten och verksamheten
hos de minsta formelement, af hvilka växter och djur bestå,
nämligen cellerna, och slutligen det sätt, hvarpå de mångskiftande
djur- och växtarterna framgått ur hvarandra. Visserligen råder
ännu på många punkter stor osäkerhet om dessa förhållanden
och ännu äro meningarna om dessa mycket skiljaktiga, men
så långt har man dock kommit, att en fast grund lagts för
forskningen och att säkra linjer utstakats för dess vidare
be-drifvande. Härstamnings- eller utvecklingsläran, med andra ord
descendens- och evolutionsläran, är i alla händelser befäst till
sina grunddrag.
Protoplasman. Grundämnet i hvarje organiskt väsen och
hufvudinnehållet, som aldrig saknas i hvarje cell från ägget
till den hvita blodkroppen, utgöres af en ursubstans, som fått
namn af protoplasma, ett från grekiska språket hämtadt ord,
som betyder »det först bildade». Denna substans, vid hvilken
allt lif är bundet, men om hvars kemiska sammansättning vi
ännu icke veta något med säkerhet, är af mer eller mindre
segflytande konsistens och synes bestå af de redan i och för
sig gåtfulla kemiska föreningar, hvilka bildas af
ägghvitekrop-parna eller de s. k. proteinsubstanserna. Men om protoplasman
själf är en bestämd kemisk kropp, som till följd af sin
sammansättning tillåter en oändlig rad växlingar, eller om den är
en växlande blandning af olika kemiska kroppar, det veta vi
ännu icke. Vi kunna endast säga, att protoplasman, på samma
gång den i viss mån är likartad, äfven måste vara alldeles
utomordentligt olikartad. Vi se nämligen, att af hundens ägg
alltid uppstår en hund, med detta djurs alla individuella
egenskaper, men aldrig ett annat djur, att en sjöborres ägg, äfven
under de mest olika betingelser, alltid alstrar en sjöborre, och
att en amæba alltid utför de för denna karaktäristiska rörelserna.
Vi måste på grund af allt detta draga den slutsatsen, att den
i dessa äggceller verksamma beståndsdelen i hvarje särskildt
fall har sina egendomligheter. Vi nödgas sålunda antaga, att
protoplasman i alla dessa afseenden är obegränsadt olikartad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
