Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blommornas befruktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500
BLOMMORNAS BEFRUKTNING.
föras i luften. Sålunda är s. k. svafvelregn icke annat än
frömjöl af barrträd, som af regn slagits till marken. Frömjölet
alstras hos vindblommor mestadels i stora massor, hvilket är
så mycket mera nödvändigt som det ojämförligt mesta går
förloradt under kringförandet i luften. Frömjölet kan af vinden
skakas ur ståndarknapparna, emedan hela blomställningen,
såsom hos de flesta hängblomstriga, eller hvarje särskild blomma,
såsom hos Rumex, eller slutligen själfva ståndarna såsom hos
gräsen, äro mycket lättrörliga.
Vanligen äro ståndarknapparna fästa på långa, smala,
trådformiga strängar och kunna fördenskull lätt slungas fram
och tillbaka af vinden, så mycket lättare som de nå långt
utanför blomhyllet. Märkena äro stora, mer eller mindre
utdragna på längden och försedda med långa hår, hvarigenom
de lättare kunna uppfånga de i luften kringförda
frömjöls-kornen. Blommorna, som hos de flesta vindblommor äro
en-könade, sakna alltid lukt och honingsaft. De äro vidare små
och oansenliga; hyllet är föga utveckladt eller saknas helt och
hållet. Ofta äro blommorna utvecklade före bladen, hvarigenom
frömjölet utan att hindras af bladen kan föras till märkena.
Vindblommor ha barrträden, de hängblomstriga, utom pil,
gräsen och halfgräsen.
Djurblommor kallas de blommor, hos hvilka frömjölets
öfverförande sker med djurs, fåglars, insekters och snäckors
tillhjälp, och sådana blommor ha de flesta gömfröiga växter.
Inom tropikerna finnas många växter, hos hvilka pollinationen
förmedlas af de mycket små kolibri- eller honingsfåglarna
äfvensom af rörtungade fåglar. Hos de förra bildar själfva
näbben ett slags sugrör, hos de senare är tungan rörformig
och ombildad till ett sugorgan. De förra förekomma i
Amerikas varmaste delar, i synnerhet i Mexiko och på de
Västindiska öarna; de senare finnas i både Gamla och Nya världen.
Dessa fåglar besöka blommorna för att plundra dem på deras
honingssaft, som utgör fåglarnas föda, eller ock för att fånga
insekter, som ha sitt tillhåll i blomkalkarna. Därvid inpudras
deras näbb och panna med frömjölet från ståndarknapparna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
