Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtvärlden och kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
VÄXTVÄRLDEN OCH KULTUREN.
delar blandad lerjord. Markens inflytande visar sig i synnerhet
i bergstrakter, där stenarterna hastigt omväxla. I Schweiz
finner man några växter endast på kalkstensgrund, andra
endast på sandsten, andra åter, såsom vissa mossor och
ormbunkar i högfjällen, endast på kristalliniska stenarter.
Somliga växter afpassa sig efter olik jordmån med olika
färger. Alpsippan, Anemone alpina, uppträder sålunda med hvita
blommor på kalk- och med gula blommor på ler- och kvartsgrund;
och däi den ena stenarten småningom öfvergår i en annan,
finnas också färgöfvergångar i talrika skiftningar. En dylik
sträng åtskillnad i färg återfinnes dock icke öfverallt. Redan
i Vogeserna upphör den sålunda, och ett liknande förhållande
kan iakttagas hos flera växter. Lärkträdet, som i västra Schweiz
växer uteslutande på kristalliniska stenarter och som, där det
planterats, icke vill trifvas på kalkjord, visar sig i öfre Bajern
och Salzburg och ändå mera i Karpaterna fullkomligt likgiltig
för beskaffenheten hos den stenart, på hvilken den växer. I
det stora hela framträder växtlighetens beroende af jordmånen
riktigt skarpt endast på klimatiskt likformiga områden, och —
om saltväxterna undantagas -—- torde det finnas jämförelsevis
få växter, hvilka öfverallt äro bundna vid en viss stenart.
Isotermer och isochimener. Om också värmen är olika
fördelad under dygnets och årets tider, så äger likväl på samma
ort hvarje år i genomsnitt en lika temperatur, ortens s. k.
medeltemperatur. Om man nämligen af flera dagliga iakttagelser
tager värmegradernas medeltal och sammanställer dessa
medeltal från alla dagar i året och därutur på nytt utdrager ett
medelvärde, så afviker detta sålunda vunna medelvärde blott
med några få grader från det föregående eller följande årets
medelvärde. Tages en längre period, t. ex. fem, tio, tjugu år,
så erhålles ett värde, som allt mindre aflägsnar sig från den
föregående eller efterföljande periodens och slutligen knappt
skiljer sig med x/10 grad. Den store Alexander von Humboldt
kom först på den tanken att genom en linje på kartan
förbinda alla orter på jorden, hvilka enligt det ofvan beskrifna
förfaringssättet visa samma medeltemperatur. Dessa linjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
