Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtzonerna och deras alster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTVÄRLDEN OCH KULTUREN.
535
Denna mjölk är alldeles ofarlig, smakar angenämt och förtäres
såsom en läskande dryck. Ännu härligare lär smaken vara
hos mjölken från koträdet på Ceylon, hvars saft singaleserna
använda precis på samma sätt som vi komjölken.
Fruktansvärda äro däremot verkningarna af det under
mystiska trollformler af invånarna vid Orinoco beredda
förfärliga kurare- eller vur are-giftet, hvilket utgör saften eller
extraktet af vissa strychnosarter med tillsats af andra växter.
Det är brunt, liknar opium och smakar beskt samt är till
största delen lösligt i vatten. Till Europa försändes det i
bamburör. Nedsväljes det i magsäcken, är dess verkan blott
svag, men om det insprutas direkt i blodet, i synnerhet i en
ven, verkar det utomordentligt hastigt förlamande på
rörelsenerverna, så att det omöjliggör alla frivilliga rörelser, medan
medvetandet förblir fullkomligt oberördt. Det dödar sålunda
genom att förlama bröstmusklerna och därigenom också
andhämtningen. Denna omständighet gör det emellertid
möjligt att rädda en af kurare förgiftad person. Kan nämligen
blott hans andning underhållas med konst, t. ex. genom att
medels en pust införa luft i hans lungor, tillräckligt länge till
dess att giftet uttömt sina verkningar, kan den förgiftade
också bevaras åt lifvet.
Många andra besläktade växter tillhöra äfven de häftigaste
gifterna. Särskildt utmärka sig fröna hos denna växtgrupp för
sin i hög grad giftiga beskaffenhet. I fröna förekomma
nämligen två af de häftigaste bekanta gifter: brucin och stryknin.
Särskildt anmärkningsvärdt i detta afseende är, att stryknin
eller räfkaka af Strychnos nux vomica, som växer i alla tropiska
länder, äfven är ett skattadt läkemedel. På samma sätt
förhåller det sig med den s. k. Ignatiusbönan från Filippinerna,
hvilken likaledes är rik på stryknin.
Ett sällsamt bruk, som förr var vanligt hos malgascherna
på Madagaskar, bestod i ett slags Guds dom, i hvilken den
anklagades mage hade att afgöra, om han var skyldig eller
icke. I offentlig församling under prästernas ledning måste
han nämligen svälja en tanghinöt. Förmådde hans mage genom
kräkning göra sig kvitt detta fruktansvärda gift, frikändes han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
