Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturens utvecklingsgång - De förhistoriska åldrarnas grafskick - Naturfolk och halfciviliserade folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 KULTURENS UTVECKLINGSGÅNG.
rektangulära stensättningar, förmodligen härrörande från
öfver-gången till kristen tid, enär liken i dessa stensättningar ha
hufvudet vändt åt väster, samt kvadratiska och treuddiga
stensättningar, i allmänhet från järnålderns sista del och alltid
innehållande brända ben.
I de skeppsformiga stensättningarna från yngre
järnåldern liar en oval i båda ändarna tillspetsats i likhet
med de forna skeppsstäfvarna. Dessa skeppssättningar sakna
ofta hvarje likrest och måste då betraktas såsom minnesvårdar
utan graf.
I de yngre järnåldersgrafvarna begrafdes icke sällan de
döda obrända, äfven i skepp eller båtar, högsättning i skepp,
jämte fullständig uppsättning af husdjur, vanligen tre hästar
i rad efter hvarandra på styrbords sida i båtens främre
hälft och på babords sida en tjur, två svin, två får och två
eller flera hundar, vidare dyrbara svärd och andra vapen
m. m.
Naturfolk och halfciviliserade folk.
Den ursprungliga odlingens ofvan skildrade olika skeden
återfinnas ännu hos så kallade naturfolk, hvilka nutidens samfärdsel
ännu icke i högre grad indragit i det modärna kulturlifvet. Med
hvarje dag bli emellertid de folkstammar allt färre, hvilka icke
påverkats af den europeiska civilisationen, utan kunnat åtminstone i
allt väsentligt ännu bevara sig på sin gamla ståndpunkt. Hos
dylika folk återfinnes stenåldern med de för densamma betecknande
redskapen och vapnen af sten eller ben. Däremot finnas inga,
icke ens halfciviliserade folk, som ännu kvarstå på bronsålderns
ståndpunkt. Icke ens bland Afrikas stammar träffas
bronsvapen längre, och många afrikanska folk ha sannolikt aldrig
haft en bronsålder, utan omedelbart från stenåldern öfvergått
till järnåldern, ett förhållande, som finner sin förklaring af
den vidsträckta utbredningen af järnmalmer, ur hvilka metallen
lätt låter utsmälta sig. Icke heller kvarstå de amerikanska
indianerna på bronsålderns ståndpunkt. Den tid är nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
