Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturfolk och halfciviliserade folk - Buskmännen - Veddafolket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 KULTURENS UTVECKLINGSGÅNG.
vittnade om den höga själfkänsla, som är egendomlig för alla
i oinskränkt frihet lefvande stammar. Fastän nakna iakttogo
de likväl sträng kyskhet, och den finkänslighet, med hvilken
de friade till en flicka, äfvensom den omständigheten, att de
ingingo äktenskap endast af böjelse, ställde dem högt öfver
många folkslag.
I hög grad anmärkningsvärdt är, att dessa människor, trots
sin låga ståndpunkt, likväl funno glädje i konstnärligt skapande.
Med stor säkerhet hos handen ha de från Kap till norr om
Orangefloden bemålat klipporna med djur- tlch människobilder
i röd, brun, hvit eller svart färg eller utskrapat dem ljusa på
mörk botten, och konturerna i dessa afbildningar te sig långt
mera naturtroget än på många egyptiska fornmärken. De
sakna icke heller hvarje föreställning om ett högsta väsen, j
alla händelser finnas prästerliga trollkarlar bland dem. Som
de betrakta döden såsom en sömn, faller det nästan af sig
själft, att de också tillbedja de hänsofna. Omåttlighet och
smuts äro de enda laster man förebrått dem.
Veddafolket är ett annat egendomligt människoslag, som
lef-ver i Ceylons urskogar, numer sammansmäldt till ett par tusen
individer, som bilda en nästan naken jägarstam och drifva
handel med sina grannar, från hvilka de för elfenben och vax
till-byta sig verktyg och redskap, hvarigenom de förflyttas till
järnåldern. De försmå å ena sidan icke den äckligaste föda, såsom
ruttnande kött, men bindas å andra sidan af förbud att äta
vissa födoämnen och beröra aldrig en kost, som tillredts af
en Ceylonbo. De frukta nämligen att därigenom mista sin
kast, ty sällsamt nog göra de anspråk på att vara en högre
rasadel, och detta anspråk erkännes också af deras grannar.
Då de betecknas såsom djäfvulsdyrkare, måste vi fatta detta
på sådant sätt, att de söka blidka de skadliga makterna genom
att tillbedja dessa. Deras jaktområden äro fördelade mellan
familjerna såsom dessas egendom. Ehuru omgifna af folk,
hos hvilka månggifte råder, äkta de likväl blott en kvinna,
och hos dem gäller ordspråket: »endast döden kan skilja man
och hustru».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
