- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 2. Människan och kulturen /
41

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Babylonier och assyrier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bE GAMLA KULTURFOLKEN.

41

lägre delar för att på samma gång skydda dem mot fukt, den
senare i deras högre delar.

Redan i den skymningsgråa forntiden skedde i Babylonien
öfvergången från nomadlif till bofast åkerbrukslif, och lika
långt tillbaka skred man äfven till att med bondelifvet på
landet förena lifvet i bofasta städer. Då de gamla
kultursätena, såsom Ur och Uruk m. fl., under andra hälften af 4:e
årtusendet f. Kr. inträda i historiskt ljus, visa de sig vara
städer, hvilka redan ha ett långt förflutet bakom sig och äga
en ren handels- och yrkesdrifvande stadsbefolkning.

Samtidigt, d. v. s. 4000 år f. Kr., var också egendomen
olika fördelad mellan prästerskapet och konungen, d. v. s.
tempel-och stadsdomäner förefunnos redan. Konungen förfogade öfver
det öppna landet, som han gaf sina vasaller i lön, medan
tempel jorden tillhörde den stad, i hvilken gudomen hade sitt
säte, och följaktligen prästerna. Jorden odlades af bönder,
som hade att aflämna en del af dess afkastning till dess ägare,
men personligen voro fria. Ofria arbetare funnos
hufvudsak-ligen i stadsyrkena.

Jorden odlades i små lotter och var sålunda mera
trädgårds- än åkerbruk. Hufvudvillkoret för att detta bruk skulle
kunna bedrifvas med framgång var bevattningen. För att
åstadkomma denna försågs landet tidigt med ett nät af kanaler,
som fylldes vid högvatten för att sedan föra fuktigheten till
de mera torra distrikten. Som dessa kanaler till en del lågo
högre än det omgifvande landet, påsläpptes det nödiga vattnet
genom slussar; där de åter lågo lägre, måste vattnet upplyftas,
hvilket skedde medelst uppfordringshjul och ämbar. De stora
kanalerna byggdes af staten, emedan man vid deras
anläggande måste taga hänsyn till samtliga vattenförhållanden. En
af dessa kanaler lät den förtjänstfulle härskaren och utmärkta
lagstiftaren Hammurabi, som regerade omkring 2250 f. Kr.,
anlägga, och vattenbyggnaderna voro städse föremål för hvarje
regerings synnerliga omsorger. Men då mongolerna under
medeltiden inbröto öfver dessa länder och mördade största
delen af deras invånare, underhöllos de icke längre, och landet
blef en öde stepp eller fylldes af träsk, och i det skick, hvari

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 18:25:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/2/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free