Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GAMLA KULTURFOLKEN.
127
hafvet och hvarigenom den för detta hafs omgifningar
betecknande landskapstypen skapades. I stället för de ursprungliga
stora skogar, som förut täckte dem, kom en likformig odling
af jorden, och i stället för den nordligare växtvärldens frodiga
sommargrönska trädde den stela alltid grönskande, dunkelt
färgade vegetation, som cypresser, lager, pinjer, myrten, buskar
och granatträd visa. Under första århundradet före Kristus
hade det vidsträckta rike, hvars medelpunkt Italien var, nått
sin fulländning. Men redan under de första årtiondena efter
Kristus inträder ett oupphörligt fortgående förfall, hvilket som
en obotlig, långsamt verkande sjukdom slutligen leder till
fullständig upplösning och tillintetgörelse.
Ett grundfel, som fördärfvade den antika civilisationen,
var den oekonomiska inrättningen af samhälle och stat och
den därmed sammanhängande bristen på sinne för en
verklighetens kraf motsvarande teknik. Under den romerska
kejsartiden stegrades skatterna från den ena regeringen till den
andra, inbringade icke alltid det nödvändiga och kunde slutligen
icke mera indrifvas. Mot erläggande af den största summa,
som kunde erhållas, öfverlämnades deras upptagande åt
gene-ralförpaktare, hvarigenom befolkningen obarmhärtigt utsögs till
det yttersta. I städerna måste enskilda rika borgare svara för
samtliga invånarnas skatter och sålunda med sin förmögenhet
täcka den brist, som uppstått, och slutligen grepo kejsarna till
myntförsämring, hvilket hade till följd, att lefnadskostnaderna
ansenligt fördyrades. Som detta tillskrefs handlandenas
egennytta, bestämdes under kejsar Diocletianus af staten priserna
på lifsmedel, råämnen, arbetslöner och vanliga
förnödenhets-artiklar, priser, som icke finge öfverskridas.
Visserligen hade romarne byggt sig förträffliga vägar och
broar, mindre dock för handelns och samfärdselns skull än
för att skapa lätta och direkta militära och administrativa
förbindelseleder. Men dessa vägar spärrades af inrikestullar, hvilka
befunno sig i statsförpaktarnes händer. Utförsel- och
införselförbud vid gränserna, onaturliga spannmålslagar och andra
betänkliga åtgärder hämmade varucirkulationen liksom äfven
kapitalets och rikedomens användande. Till allt detta kommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
