Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
NORDMÄNNEN.
sköldar täckte de kämpande; angrepos de af öfvermakten,
drogo de sig tillsammans i sluten trupp och använde
sköldarna till skyddsmur, i det att de främsta leden knäföllo.
En sorgfällig kunskapartjänst utspanade det gynnsamma
tillfället till ett ströftåg och tryggade det, medan med
lifs-mcdel försedda skepp stödde detsamma. Af terrängens
beskaffenhet drog man. all möjlig fördel, och motståndaren
fördes listigt bakom ljuset. Vikingarna förstodo också
be-lägringskonsten, och då hvarje man fäktade till sitt sista
andetag, var deras öfverlägsna stridssätt omotståndligt.
Ända in i fastlandens innersta framträngde
nordmännen; hvart de kommo, utbredde de död och fördärf och
kvar-lämnade endast ruiner och en människotom öken.
Samtidens historieskrifvare öfverbjuda hvarandra i förfärade
skildringar af det omätliga eländet. Alla invånare utan
åtskillnad på kön eller ålder nedhöggos, alla byggnader
brändes; i synnerhet gick nordmännens raseri ut öfver
kyrkor och kloster, hvilka lofvade bästa bytet. Det är
rent af otroligt, huru långt vikingarna vågade sig.
Sålunda inträngde de i Medelhafvet; flera gånger beträdde de
Spaniens jord och härjade Lissabon och Sevilla. De
färdades uppför Rhöne, och på de italienska kusterna foro de
fram nästan ändå värre än saracenerna. Till Paris
framträngde de tre gånger, och staden måste, då de kommo för
fjärde gången, uthärda ett helt års hårdnackad belägring. I
Aachen brände de Karl den stores palats, och städerna
Köln, Bonn, Mainz, Metz och ändå flera orter i västra
Frankrike utsattes för deras raseri. Slutligen hade den
frankiska konungen Karl III ingen annan utväg än att
köpa freden af dem för stora penningtributer; i Normandiet
grundade de därpå ett eget hertigdöme, och härifrån
företog slutligen deras hertig Vilhelm, oäkta son af hertig
Robert, som för sin grymhet kallades “djäfvulen“, eröfringen
af England, som till stor del innehades af danska vikingar,
och fick häraf tillnamnet “eröfraren“. Från Normandiet kom
Robert Guiscard och hans bröder, hvilka eröfrade Sicilien
och stora delar af södra Italien och därstädes upprättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
