Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korstågens följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSTÅGENS TIDEHVARF.
227
de stora kalifernas tid. På samma gång tillväxte också
islams hat mot kristendomen ansenligt. För turkarne föll
till slut också Konstantinopel 1494, och osmanerna satte sig
fast i Europa, där de kvarstannat intill denna dag. Arten
af deras regemente betecknas bäst af ordspråket, som säger,
att “där turkens häst satt sin fot, där växer intet gräs“.
Ännu är sålunda icke motsättningen mellan kristna och
mohammedaner utjämnad, och om islam icke vinner terräng
längre i Europa, så gör den så mycket större och flera
er-öfringar såväl i Asien som i Afrika, där de kristna
troslärornas missionärer kämpa en nästan hopplös kamp mot
densamma.
Men om korstågens egentliga uppgift förfelades, så
sakna de fördenskull icke en stor världshistorisk betydelse i
andra afseenden. De förgingo icke spårlöst för
Västerlandet, utan inledde i detta förändringar, som åt alla håll
medförde en rik framtid för de västerländska folken. De
skapade icke blott samtidiga stora företag, utan de nya
föreställningar och tankeriktningar, de medförde, omskapade
Västerns hela ekonomiska och andliga lif.
Med tågen till Palestina hade emellertid kampen mot
islams bekännare icke afstannat. Den fortsattes i västra
Europa, i Spanien och på Sicilien, och så mycket hade i alla
händelser vunnits med korstågen till det heliga landet, att
de mohammedanska staterna därstädes äfvensom i västra
Afrika lämnades åt sig själfva utan understöd från sina
trosförvanter. Sålunda kunde Sicilien återtagas från
sara-cenerna, och i Spanien trängdes maurernas välde allt mera
tillbaka till dess att endast Granada återstod, och äfven
detta sistnämnda rike eröfrades slutligen af Ferdinand och
Isabella, samma år som Columbus upptäckte Nya världen,
1492.
Lifvet i Västerlandet blef yppigare, bekvämare,
njutnings-rikarc. Man lärde känna kryddor, frukter och hvarjehanda
naturalster, nyttiga såväl till medicinskt bruk som till
konst-och yrkesändamål, väfnader af siden och bomull, husgeråd
och kläder, musikinstrument. Italienarne torde också från
si
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
