Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boktryckerikonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERIKONSTEN.
259
böcker, men detta förfarande kom till Europa endast för
att aftrycka färgade mönster på tyger. I femtonde
århundradet använde man därstädes också metallplattor till att
trycka kort och helgonbilder jämte några korta, förklarande
ord eller bibel- och tänkspråk. Härifrån skedde öfvergången
till tryckning af s. k. blockböcker, d. v. s. flera blad,
som voro tryckta blott på ena sidan och sammanhäftades
till böcker.
Den stora uppfinning, för hvilken äran endast och
allenast tillkommer Gutenberg, var, att han använde särskilda
typer, hvar och en framställande blott en bokstaf eller ett
tecken, och göt dessa typer af metall för att ernå den
alldeles oumbärliga, noggranna likformigheten hos den s. k.
kägeln eller de små metallstafvarna och den på håret lika
höjden hos de på deras spets befintliga bokstäfverna, något
som icke kunde åstadkommas hos typer, hvilka skuros i
trä.
Johannes Gensfleisch zum Gutenberg, hans födelseår är
ovisst, härstammade från en patriciersläkt i Mainz, af
hvilken några medlemmar utvandrat till Strassburg. I denna
stad var Gutenberg 1434 sysselsatt med industriella företag
och upptogs måhända redan af förarbetena till sin stora
uppfinning. Från 1448 finner man honom åter i Mainz, där
han sökt anskaffa nödiga penningar för att tillgodogöra sig
sin uppfinning. Han erhöll också 1450 penningar af den
rike Johannes Fust, som redan 1455 åter på rättslig väg
indref sitt lån och fråntog Gutenberg redskap och typer.
Med detta lätta förvärf af både uppfinning och verktyg
fortsatte Fust, såsom det ägnar och anstår en samvetslös och
girig penningmänniska, tillsammans med sin måg, den
skicklige typskäraren Peter Schöffer, yrket, och därpå utkom med
nya typer den unga konstens vackraste arbete, psaltaren,
hvars tryck fullbordades 1457.
Gutenberg fann visserligen några vänner, som
försträckte honom penningar, så att han kunde åstadkomma
nya tryck, till dess att Mainz 1462 eröfrades under fejden
om dess ärkebiskopsstift, hvarunder pressen för första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
