Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska lifvet under reformationstiden - Skråväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
REFORMATIONSTIDEN.
papperstillverkning, bokförlags- och tryckeriverksamhet
m. m. Nya affärsformer uppstodo, och
kapitalassociationens princip började göra sig gällande; för köpenskap
bildades såväl kommanditbolag som äfven öppna bolag med
ett obegränsadt antal bolagsmän, bland hvilka äfven många
adelsmän från landet befunno sig. De vinster, som
realiserades, voro oerhörda; omkring år 1438 skattades sålunda
köpmanskapitalets legitima vinst till 430—450 % årligen på
hundra förvärfvande dagar. Snart öfvergick man också
från enkla köpmansaffärer till ringbildning.
Köpmansher-rar foro till de södra importhamnarna, hufvudsakligen till
Venezia, där de uppköpte utländska varor, såsom
guldbrokad, siden, sammet, kryddor m. m. Gemensamt rådslogo de
därefter om priset med rikets alla köpmän och sålde det
sedan hemma efter dessa aftal. Småningom blef detta
system en verklig landsplåga, en fyndgrufva för oerhörd
rikedom åt grosshandlaren, som slog under sig icke blott
utländska varor, utan äfven inhemska korta varor, metaller,
läder, talg, ja, till och med landtmannaprodukter.
Skråväsendet. Med denna förändring hade kapitalets
individualistiska väsen såsom förlagsfond helt och hållet
segrat öfver medeltidens äldre uppfattning, som ställde
personen i förgrunden och till följd däraf principiellt erkände
endast arbetet, medan kapitalet betraktades såsom bihang.
För det nya köpmanssamhället voro personerna däremot
bihang till kapitalet, och denna fullständiga brytning med
medeltidens stadslif inskränkte sig icke uteslutande till
köp-manskretsar. Förvandlingen drabbade äfven skråna, som
till en god del blifvit kapitalrika, och med deras
förvandling sammanstörtade också mycket godt och vackert, som
framgått ur städernas utveckling under medeltiden.
Jämte köpmannen hade äfven handtverkaren höjt sig.
De ökade anspråken hade drifvit, trängt honom framåt och
framtvungit arbetets fördelning. Det gick icke längre för
sig, att samma person tillverkade olikartade föremål; för
att icke bli efter fordrades större skicklighet, och sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
