Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skråväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
SKRÅVÄSENDET.
mästare, som ville och kunde åstadkomma mera arbete, tog
utom lärlingarna flera gesäller till hjälpare. Äfven dessa
tillhörde mästarens familjegemenskap, ity att de af honom
orhöllo kost och bostad och åtnjöto laga skydd hos honom.
Gesällskapet skulle vara öfvergången till mästare, men
gesällernas stigande antal i många handtverk gjorde det för
de flesta omöjligt att ‘bli mästare. För att drifva
själfständigt yrke fordrades att bli upptagen i skrået, men antalet
af dettas medlemmar inskränktes för att trygga de
befintliga mästarnes utkomst. Ofta var ställningen som mästare
ärftlig i familjerna, så att en af sönerna redan på
förhand var bestämd därtill, eller också erhölls den genom
gifte i en mästares familj. Mångenstädes funnos bestämda
föreskrifter om antalet mästare samt huru många gesäller
och lärlingar, en mästare finge ha, äfvensom rörande
tillverkningens mängd.
På grund af allt detta upplöstes det nära
familjeförhållandet, och gesällerna började bilda ett eget stånd och
känna sig såsom sådant, så att en motsats mot mästarne
uppstod. Gesällerna bildade särskilda föreningar och skrån,
hade sina egna dryckesstugor och firade sina egna fester.
Om mästarne såsom herrar öfver ställningen tryckte ned
arbetslönerna, satte sig gesällerna till motstånd däremot
och inställde till och med arbetet, med andra ord “strejkade".
Trots alla åtgärder till mästarnes förmån och
skråväsendets starka utveckling, bemäktigade sig likväl
kapitalet alltmera äfven handtverkerierna. Följden häräf blef
också den, att många små mästare och småhandlande
utarmades. På samma gång led äfven själfva handtverket,
enär mången duglig kraft förlamades i stället för att
kunna utveckla sig.
De lägre borgerliga samhällslagren tyngdes under
sådana omständigheter fruktansvärdt af städernas dyrbara
ekonomi. Till följd af den allmänt utbredda stora motviljan
mot direkta pålagor, utgjordes hufvudinkomsterna af
indirekt skatt på lifsmedel och andra föremål, hvilken skatt
tyngst drabbade småfolket. Visserligen utskrefvos äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
