Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skråväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
SKRÅVÄSENDET.
direkta pålagor, men de rika bidrogo i så fall icke
så mycket som de bort i förhållande till sin förmögenhet.
I Tyskland ernådde likväl icke såsom i Italien och
till en del äfven i Frankrike och Belgien den nya
penningaristokratien något afgörande inflytande på städernas
styrelse, och ingenting visar bättre skillnaden mellan
Italien och Tyskland än en jämförelse mellan familjen Medici
i Firenze och familjen Fugger i Augsburg. Då Medicéerna
blefvo sin fädernestads furstar och bortgifte sina döttrar
med konungar af Frankrike, måste den Fuggerska familjens
medlemmar nöja sig med att af kejsaren visserligen erhålla
höga titlar, men de upptogos icke bland sin fädernestads
patricier och drogo sig slutligen tillbaka till sina
landt-gods. Ingen nådde heller ett sådant inflytande som
köp-mansskråets föreståndare Etienne Marcel i Paris, hvilken
för en tid behärskade den franska hufvudstaden, eller
Jakob Artcwclde, Gents diktator.
Den prisstegring, som inträdde mot slutet af
medelB-den till följd af det sjunkande penningvärdet, fördyrade i
synnerhet lifsmedlen, och allmänt förebrådde man slaktare,
bagare och bryggare, att de på ett konstladt sätt uppdrefvo
priset på sina varor. Många små handtverksmästare
dukade under för de nya förhållandena samt grepos i sin
iråkade fattigdom af förbittring, och äfven bland gesällerna jäste
det.
Allestädes härskade missnöje, och till och med på de
orter, där tillståndet var godt, rådde mycken upphetsning
i sinnena. De talrika lönearbetarn.e och dagsverkarne
kände i synnerhet tungt tidens tryck, ty fastän allting blef
dyrare, ökades icke deras förtjänst. I de stora städerna
fanns redan ett proletariat, som bildades af afsigkomna
borgare, arbetslöse och de utomordentligt talrika
tiggar-ne, som uppammades af seden att gifva allmosor.
Ängsliga sinnen började redan frukta för “pöbeln“. Visserligen
fanns en med rika medel utrustad kyrklig och kommunal
fattigvård, men den var oändamålsenligt inrättad, och
andra försök till sociala försörjningsåtgärder förslogo icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
