Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De stora religionskrigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
DE STORA RELIGIONSKRIGEN.
De stora religionskrigen. Genom reformationen klyfdes
Europas folk i religiöst afseende i två delar, hvilka därtill
motsvarade olika grenar af samma ras. Medan de romerska
folken kvarhöllos i den katolska kyrkans sköte, omfattade
de germanska folken öfvervägande Luthers eller Kalvins
läror. Ur denna tros- och rasmotsats framgingo också de
långa och bittra krig, som fyllde hela det sextonde och
förra hälften af det sjuttonde århundradet ända till dess att
det blef klart för de båda motsatta religionerna, att
ingendera kunde öfvervinna den andra. Genom westfaliska
freden 1648 fann därpå det utpinade mellersta Europa en tids
lugn.
Religionskrigen togo sin början i Tyskland, där
kejsaren förgäfves sökte underkufva de lutherska furstarne och
återställa den katolska tron i deras länder. De
uppblossade därpå i Frankrike, där hugenotterna, såsom
de reformerta kallade sig, bekrigades af katolikerna
med växlande lycka, men slutligen genom Henrik IV :s
uppstigande på Frankrikes tron och hans kloka föreskrifter
i ediktet i Nantes lyckades rädda sin tros- och
samvetsfrihet och deras religion erkändes och tolererades.
Mellan det katolska Spanien och de dels lutherska, dels
katolska Nederländerna utspann sig en långvarig strid, som
först i westfaliska freden kom till formligt slut, sedan
likväl spanjorerna af trötthet och brist på medel nödgats
ingå längre eller kortare vapenstillestånd med de upproriska
provinserna och åt de sydliga, katolska, bevilja de friheter,
som de förut fråntagit dem. Detta långvariga krig blef
ytterst förstörande för Spanien, som under detsamma
oer-hördt utarmades och sjönk från sin ställning såsom den
världsmakt, “på hvars område solen aldrig gick ned“. Så
mycket större var det uppsving Nederländerna och England
gjorde. Nederländernas blomstringstid infaller till och med
mot slutet af kriget mot Spanien och omedelbart efter
detsamma; och England lade just under sextonde och
sjuttonde århundradet grunden till »in nuvarande världsomfattande
koloniala storhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
