Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det industriella lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
DET INDUSTRIELLA lifvet.
Det industriella lifvet. I afseende på yrkesalstringen
stodo Holland och Frankrike främst, därnäst kom England,
hvaremot de öfriga staterna intogo en lägre ställning.
I Frankrike understödde regeringen, i synnerhet genom
Ludvig XIV:s store minister Colberts åtgärder, yrkena och
åt invandrande handtverkare gåfvos företrädesrättigheter,
friheter och penningunderstöd, hvarigenom flera
industrigrenar, såsom siden och ylleväfverier, spetsknyppling,
spegeltillverkning o. s. v. togo ett stort uppsving samt
dessutom tillverkningen af lyxartiklar motsvarande en finare
smaks behof utvecklades.
Nederländerna lade till sin redan förut berömda
tillverkning af kläden och väfnader numer äfven
glasindustrien, och sedan Zackarias Jensen därstädes 1590 uppfunnit
mikroskopet, slipades i Holland de bästa optiska glasen.
Yrkesdriften vann därtill nya och betydande krafter genom
invandring af de många hugenotter, som under
religionskrigen flytt från Frankrike. Äfven England drog stor
nytta af de dit invandrande hugenotterna, hvilka icke
obetydligt bidrogo till att förkofra de uppspirande skotten till
landets senare industriella storhet, i synnerhet på
metallarbetenas och bomullsväfnadernas område.
Spaniens industriella blomstring förstördes så godt som
fullständigt af de fruktansvärda slag, hvilka drabbade
densamma under Filip II och Filip III, i det att dessa bigotta
och fanatiska regenter utdrefvo landets idogaste och
skickligaste yrkesidkare, de afkomlingar af morerna, som efter
Granadas och det moriska väldets fall ännu funnos kvar i
Spanien och voro bekanta under namn af morisker.
Spanien utträdde därmed för lång tid ur de yrkesduktiga och
industriella ländernas krets, och medan kyrkan och
högadeln därstädes roffade åt sig landets jordegendom och
Mexikos och Perus skatter, sjönk befolkningen allt mera.
Den lägre adeln, de s. k. hidalgos, var lika utmärkt för
sitt högmod som för sitt armod och sin lättja; massor af det
lägre folket af båda könen förde såsom munkar och nunnor
en onyttig tillvaro i klostren, och bonden trälade för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
