Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De stora geografiska upptäckterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESOR I ASIEN.
303
underrättelser från förgångna tider; den matematiska och
astronomiska mekaniken förbättrade instrumenten och
skapade nya; sjöfarten behöfde icke längre med ängslan följa
kusterna, utan hade kommit så långt, att den med större
och styrbarare fartyg kunde våga sig på att företaga längre
resor öfver hafvet.
Särskildt gynnades upptäcktsresorna af handelns
be-hof af nya fält för sin verksamhet. Det behof af ädla
metaller, som den ekonomiska utvecklingen medförde, väckte
äfven törsten efter guld, och medan alkemisterna i
hemlandet ifrigt sökte medel att med konst göra guld af andra
ämnen, lockade hoppet att finna den eftersträfvade metallen
massvis i naturligt tillstånd på andra håll mäktigt tidens
äfventyrsanda och företagsamhet.
Länge hade blott en ringa del af jorden varit bekant
för västerlandet. Den första vidsträcktare kunskapen om
andra länder medförde korstågen, hvilka på samma gång
i Europa spredo något af arabernas större geografiska
kunskaper.
Resor i Asien. Af resande under medeltiden kom en af
de berömdaste, den arabiska lärde Ibn Batuta, omkring 1324
genom västra och södra Asien ända till Kina, och äfven
kristna företogo långa färder till mellersta Asien såsom
västerländska sändebud till mongolernas mäktiga kaner. Det förnämsta
af dessa sändebud var den af franska konungen Ludvig IX
afsände Mikael Rubruk, Rubruquis eller Ruysbroek, som
under åren 1253—1255 färdades genom mellersta Asien
ända till Karakorum, där mongolerna hade sitt hufvudläger,
det s. k. gyllene tältet. Handeln äfvensom lusten att finna
ärkeprästen Johannes’ rike, hvarom hela medeltiden
fantiserade, samt slutligen äfven omvändelsenitet bidrogo
därefter icke obetydligt till kännedomen om flera delar af
Asien. En af de märkvärdigaste resor, som nu företogos,
var den, som gjordes af venetianaren Marco Polo år 1271
öfver Pamir genom Tarimbäckenet och öknarna till Kina,
där Marco Polo stannade i sjutton år såsom hög kinesisk
äm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
