Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Afrikas upptäcktshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR AFRIKAS UPPTÄCKTSHISTORIA.
309
nen 1481 upptogos de åter. Diogo Cao uppnådde 1484
Kongo och fann på en andra och tredje resa 1486
Wal-visch-bai. Året därpå (1487) kringseglades Goda
Hoppsudden af Bartolomeu Diaz, men därefter dröjde det tio år,
till dess att Vasco da Gama kom till de arabiska
kolonierna på Afrikas östra kust och under fortgången af sin resa
nådde Indien. Först år 1498 kunde sålunda Afrikas kuster
anses vara fullständigt kända och alla de på äldre kartor
återgifna felen rättade.
Med Vasco da Gamas minnesvärda kringsegling af
Afrikas sydspets upphöra upptäcktsresorna åter för en lång tid.
De Afrikaresor, som därpå företogos under 16 :e århundradet,
inskränkte sig mestadels till kusten. Först i 17 :e
århundradet börjar man lära känna något mera af världsdelens
inre. I detüa århundrade börjar nämligen
missionsverksamheten åtaga sig äfven de afrikanska folken, och redan i
början af 17 :e århundradet kommo sålunda missionärerna
Paez och Lobo till Abessinien och funno Blå Nilens källor.
Under 18 :e århundradet skedde flera försök att
intränga i Afrikas inre, och antalet resor ökades ansenligt,
men inskränkte sig för det mesta till norra Afrika,
Sene-gambien och Kaplandet. Af dessa resor förtjäna särskildt
omtalas Snelgraves resa till Dahomé 1719—1732, Bruces resa
till Abessinien och Nubien 1766—1772 och de båda
svenskar-ne Sparrmans och Thunbergs resa i hottentotternas land
1772-1776.
Med året 1788 inträdde emellertid en vändning i Afrikas
utforskande. Detta år grundades nämligen i London på
föranstaltande af naturforskaren och upptäcktsresanden sir
Joseph Banks ett sällskap, som kallade sig “Föreningen
för att befordra utforskande af Afrikas inre delar“ och
vanligen omtalas under namn af Afrikanska sällskapet.
Sällskapet ägide bestånd i 43 år till 1830, då det aflöstes
af det nämnda år grundade “Kungliga geografiska
sällskapet i London". Under den tid Afrikanska sällskapet
ägde bestånd uträttade det emellertid för Afrikas
uppdagande mycket godt, och då det upphörde, hade med dess hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
