Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Afrikas upptäcktshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR AFRIKAS URPTÄCKTSHISTORIA.
311
Georg Schweinfurths resa 1869—1871 i Bahr el
Ghasalom-rådet, på hvilket han fann det sällsamma niam-niamfolket
och öfverskred vattendelarne mellan Nilen och Kongo.
Frågan om Nilens källor skulle emellertid icke lösas
norr ifrån. Man hade länge vetat, att flera stora sjöar
funnos i det inre Afrika, och detta gaf engelsmännen
Burton och Speke anledning att från Sansibar bryta upp till
det inre för att skaffa närmare besked om dessa sjöar. Ar
1857 den 26 juni anträdde de sin resa i noggrannt västlig
riktning och upptäckte i februari 1858 Tanganikasjön.
Speke vände sig därpå åt norr och fann i slutet af juli 1858
Ukereve eller Victoria Njansa, som han ansåg vara Nilens
huf-vudkälla. Det gällde emellertid att ådagalägga, att floden
också verkligen flöt ut ur sjön vid denna norra ända och
sedan fastställa dess lopp åt norr till den punkt, till
hvilken man norr ifrån följt floden. Ar 1860 bröto för den
skull Speke och Grant åter upp från Sansibar, och i juli
1862 stötte Speke på källan of vanför Ukereve och gick
uppför dess lopp till det ställe där floden vid Riponfallet
träder ut ur sjön. Resan fortsattes därpå och i början af
1863 kunde Speke följa dess lopp ned till Gondokoro.
Därmed var förbindelsen funnen, och Speke kunde telegrafera
till England: “Nilen är afgjord.“
Det blef sir Samuel Baker, som därefter upptäckte
en andra Nilsjö Mvutan Nsige eller Albert Njansa, i
hvilken han såg Nilen inströmma, hvarpå Stanley visade,
att Victoria Njansa icke, såsom man framkastat, bestod af
flera sjöar, utan verkligen utgjorde ett enda stort bäcken.
Slutligen funno Stanley och Emin pascha 1889, att den af
Stanley upptäckta sjön Muta Nsige eller Albert
Edward-sjön är Nilens sydvästligaste källsjö, att denna sjö genom
Semlikifloden står i förbindelse med Albert Njansa och
matas af en mängd bäckar, som strömma utför det
snöhöjda berget Ruvensoris sluttningar.
Medan forskningarna efter Nilens källor ännu voro
stadda i sitt första skede, företogs till det inre af Sahara
och till de arabiska staterna i sydligaste delen af Sudan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
